De närande och de tärande
SÅGAT. En överväldigande majoritet av svenska folket ogillar växande ekonomiska klyftor. Särskilt sågas den högre skatten på pension. "Jobbskatteavdrag" förutspås inte bli någon valvinnare i årets riksdagsval. Utjämning är vad som efterfrågas.
I moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldts Sverige är medborgarna uppdelade i sex skattekaster. Största förlorarna är de som står utanför arbetsmarknaden.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Emellertid, i den borgerliga alliansregeringens segregerade skattesystem behandlas inte ens pensionsinkomster lika. Den som blir garantipensionär i år får bara del av den sänkta pensionen. Skattesänkningen hålls inne. I realiteten betyder det att den som fyller 65 år i januari betalar mer i skatt första året på samma sänkta pensionsinkomst som den som fyllde 65 år månaden innan. För en fattigpensionär skiljer det närmare fyratusen kronor på ett år.
Det nya årets ålderspensionärer har istället beretts en liten, men dock skattehöjning. Något som också drabbar två andra grupper som utsetts till den tärande delen av befolkningen, de sjuka och arbetslösa. De här tre grupperna betalar den absolut högsta skatten. Lägsta skatten betalar löntagare, i synnerhet de som är äldre än 65 år och fortfarande jobbar kvar eller sitter på arvoderade styrelseuppdrag.
I dessa gräddfiler lär man inte träffa på vårdbiträden och undersköterskor, ej heller maskinrengörare, köks- och restaurangbiträden, städare och handpaketerare av bröd och kakor. Däremot statssekreterare, utredare och politiskt sakkunniga, läkare, direktörer som blivit styrelseproffs och andra höjdare som haft stimulerande arbetsuppgifter och makt att påverka sina arbetsvillkor.
Kvinnliga servicearbetare och fabriksarbetare försvinner tidigast från arbetslivet, upp till drygt elva år före 65-årsdagen. Alla som försvinner i förtid från arbetslivet avgår inte med förtidspension, de avgår med döden. Låg lön, monotont, stressigt och fysiskt belastande arbete går hand i hand med ohälsa och för tidig död.
Debatten borde inte handla om huruvida vi ska betala lika skatt för lika inkomst oavsett det är lön, sjukpenning, a-kassa eller uppskjuten lön i form av pension. Det är självklarheter. Debatten borde istället handla om huruvida vi överhuvudtaget har råd med skattesänkningar.
Statsminister Fredrik Reinfeldt lovar ytterligare skattesänkningar och ökad välfärd. Tror han att väljarna är idioter? För att finansiera skattesänkningarna har den borgerliga alliansen kraftigt försämrat trygghetsförsäkringarna och trygghetsförsäkringarna är bärande väggar i den svenska välfärdsmodellen.
Skattesänkningarna för dem som har arbete, förmögenheter och högt värderade bostäder i kombination med rekordhög arbetslöshet och allt större hål i medborgarnas sociala skyddsnät har skapat gapande stora ekonomiska klyftor. Enligt en färsk undersökning, gjord på uppdrag av tidningen Riksdag&Departement, vill folket inte ha mer av den varan.
"Svaren visar tydligt att det kan bli svårt att gå till val på att ytterligare öka de ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper", konstateras det.
I undersökningen säger nio av tio svenskar nej till ökade ekonomiska klyftor. Mer av utjämning är vad som efterfrågas. Uppmuntrande siffror för politik som vilar på jämlikhet, solidaritet och rättvisa.