De allt dyrare läkemedlen
LÄKEMEDEL Förra året ökade kostnaderna för receptbelagda mediciner med 800 miljoner kronor till 22,6 miljarder kronor. Läkemedlen har blivit en allt tyngre post både för landstingen och i statsbudgeten och så kommer det att förbli. För innevarande år beräknas landstingen få 22,4 miljarder i statsbidrag för läkemedelskostnaderna.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Orsaken: Framför allt beroende på att befolkningen blir äldre och att behovet av medicinering därmed ökat. Lägg därtill att en rad verkningsfulla och effektiva mediciner för till exempel diagnoser som cancer och för reumatiskt sjuka tillkommit de senaste åren, men också på att nya dyrare mediciner ständigt introduceras av en profithungrig läkemedelsindustri. Då är det inte förvånande att läkemedelskostnaderna rusar iväg i den snabba takt som skett det senaste decenniet. En trend som lär fortsätta. För 2010 beräknas läkemedelskostnaderna till minst 23,2 miljarder kronor.
Trots larmrapporter om ökad ohälsa är de flesta svenskar inte särskilt bekymrade för sitt eget hälsoläge. Hela 77 procent av de tillfrågade uppges inte vara oroliga för sin hälsa. Och Sverige är världsfyra i friskhet, enligt en rapport från FN:s världshälsoorganisation WHO, men vi sjukskriver oss gärna och det skrivs ut läkemedel i massor.
Det finns förstås en rad förslag om hur läkemedelsnotans snabba ökning ska hejdas.
Om patienten vill behålla ett dyrare preparat får han eller hon själv betala mellanskillnaden. Det är nödvändigt att kostnadskontrollen skärps. I dag är de enda som vinner på miljardrullningen de stora läkemedelsföretagen som i dag tar ut högre priser i Sverige än i andra EU-länder.
Landstingen har historiskt haft ett ansvar för förskrivningen av läkemedel, men staten har stått för läkemedelsnotan. Numer har landstinget ett tydligare ansvar för vad läkemedlen faktiskt kostar.
Det sker bland annat genom ett större inflytande över vilka läkemedel som ska skrivas ut och vilka som har rätt att skriva ut läkemedel.
Utskrivningsrutinerna måste skärpas. Enligt Landstingsförbundet kasseras läkemedel för mer än två miljarder kronor varje år. Något som bara bekräftar att det skrivs ut för mycket mediciner och i för stora förpackningar. För detta har läkarkåren ett ansvar.
I ett läge då kostnadsjakten går är det lätt att glömma dem som för sitt liv är beroende av sina mediciner. En grupp som ökar i och med att vi lever längre och läkemedlen utvecklas och blir effektivare.
Undersökningar som olika patientorganisationer gjort bland sina medlemmar visar att omkring fem procent av de mediciner som skrivs ut i dag till kroniskt sjuka aldrig löses ut. Anledningen är att patienten inte har råd.
Ingen är betjänt av att läkemedelskostnaderna fortsätter att stiga i okontrollerad takt, men ingen är heller betjänt av att människor inte har råd att betala de mediciner de har behov av. Vi får heller inte glömma att allt effektivare och bättre mediciner minskar behoven av långvariga sjukhusvistelser, som kostar samhället mycket mer än väl fungerade läkemedel.
Den medicinska forskningen gör glädjande nog ständiga framsteg. Nya och effektiva läkemedel som kan lindra sjukdomar som man tidigare inte kunde bota är självfallet en välsignelse. När nya mediciner visar sig vara effektiva ska de också användas, men det är inte alltid säkert att det allra nyaste och det allra dyraste också är det bästa.