”Till denna besegling är jag nödd och tvungen”, påstås biskopen Hans Brask ha skrivit om ett riksdagsbeslut som han ogillade 1517. Därav uttrycket brasklapp.
Ungefär så är det även för de rödgröna landstingsråden i Norrbotten 2015. Det är ingen som vill höja skatten men det är svårt att se några alternativ.
Den som kan sin norrbottniska nutidshistoria vet att det har sparats och gnetats i landstingsverksamheten under många år.
Sjukhusvården i Luleå-Boden samordnades under 1990-talet. Tre av fem förlossningsavdelningar har försvunnit. Akutkirurgin i Kiruna, Kalix och Piteå har lagts ned.
Under det senaste året har dessutom två nya sparprogram antagits.
Alla verksamheter får vara med och bidra (hälsocentraler, kultur, tandvårdskliniker med mera).
Men det är uppenbart att det inte räcker. Prognoserna pekar på ett underskott i landstingsverksamheten med minst 285 miljoner kronor vid årets slut, trots alla sparpaket.
Gapet mellan intäkter och kostnader ökar rasande snabbt.
Landstinget räknar med en nettokostnadsökning med hela 5,2 procent. Samtidigt stiger intäkterna med bara en futtig procent.
Det finns visserligen statsbidragspengar i den rödgröna statsbudgeten som lindrar bekymren. Men de räcker inte på långa vägar för att lösa de grundläggande problemen.
De rödgröna partierna föreslår därför en skattehöjning på 1:16 kr för att klara krisen.
För en person med en månadsinkomst på 20 000 kr betyder det en skattehöjning med ungefär 150 kr i månaden.
Det beräknas förstärka landstingsekonomin med 628 miljoner kr, vilket motsvarar ungefär 1230 sjuksköterskelöner.
Det handlar alltså om ett rejält tillskott för att trygga verksamheten vid sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten.
Moderaterna beskriver (som väntat) skattehöjningen som ”chockartad”.
Men landstingsskatten i Norrbotten kommer efter höjningen att ligga på 11:34 kr, vilket är långtifrån högst i landet.
Gävleborg, Kalmar, Kronoberg, Västra Götaland, Örebro och Stockholm kommer även i fortsättningen att ha högre landstingsskatt än Norrbotten.
Det känns inte heller ett dugg anmärkningsvärt att Norrbotten med sin speciella och kostnadskrävande struktur (hög andel äldre, glesbygd och långa avstånd) ligger på den nivån.
Snarare är det mer uppseendeväckande att länet kunnat hålla sig med landets lägsta landstingsskatt.
Men, som sagt, det hade givetvis varit trevligt att slippa skattehöjningen. Men de rödgröna landstingsråden kan tyvärr inte trolla med knäna.
Det kostar att hålla igång sjukhus, hälsocentraler, folktandvård, kulturinstitutioner och andra verksamheter som gör nytta i den norrbottniska vardagen.
Låt oss även slippa den förenklade debatten om att en massa skattepengar går till kultur och äventyrliga projekt.
94 procent av landstingsbudgeten används för primärvård, sjukhus, läkemedel, tandvård, psykiatri med mera.
En procent utgör kostnaderna för politik. Tre procent används till kulturverksamhet. Två procent till trafik och regional utveckling.
Det visar att det inte räcker med att skrota politikerkostnaderna eller stödet till Norrbottensteatern för att fixa dagens underskott.
De bistra ekonomiska realiteterna talar sitt tydliga språk.