Linjen var länge självklar: i vår demokrati får alla uttrycka sina åsikter och verka för att förverkliga sina idéer om hur samhället ska byggas. Åsikter man ogillar ska bemötas i en öppen debatt.
Men är det nog?
I Almedalen på Gotland hade den våldsinriktad organisationen Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) hyrt in sig för att sprida sin nazistiska propaganda. NMR:s närvaro skrämde bort en del andra och några avstod av principiella skäl från att besöka Almedalen. Och det ställdes många frågor om beslutet att upplåta plats till nazisterna. Hur skulle man ställa sig till en förfrågan från IS, en annan våldsbejakande rörelse?
I ett upprop som publicerades i Aftonbladet kräver personer aktiva i Akademikerförbundet SSR, Kristna fredsrörelsen, Unga Örnar, Scouterna och ytterligare 68 organisationer att det införs ett förbud mot rasistisk organisering. Det finns, menar debattörerna, stöd för det i såväl den svenska regeringsformen som FN-konventioner.
Tre huvudargument framförs för ett förbud:
1. Ju mer rasister tillåts sprida sina åsikter, desto mer normaliseras de.
2. NMR är bara ett exempel på rasistiska organisationer som har våld som metod.
3. Med en kriminalisering skulle det bli svårare för de rasistiska organisationerna att finansieras, vilket skulle begränsa deras möjlighet till spridning.
Men kan det inte för vissa vara en lockelse att en organisation är förbjuden? Man ser det som ett kvitto på att man utgör en fara för de etablerade mossbelupna partierna. Jo, risken finns. En del gillar ju även maffians mystik och lockas av den.
I invändningarna mot ett förbud brukar det heta att det blir svårare att övervaka en organisation som inte verkar öppet.
”…men det används inte som argument mot kriminalisering av trafficking, narkotikahandel eller för den delen terrorsamröre”, skriver de 73 som undertecknat uppropet.
Onekligen har de en poäng där.
Visst kan det bli en svår gränsdragning mellan vad som är rasism och inte och vad man alltså ska förbjuda. Men samma problem gäller ju många misstänkta brott, exempelvis vad som är förtal och vad som är inslag i en fullt legitim debatt.
Efter högerextremistens attack i Oslo och på Utöya år 2011 sa dåvarande statsministern Jens Stoltenberg (S) att han skulle fortsätta att kämpa för demokrati, öppenhet och mänsklighet, men utan naivitet.
Nazisterna utgör i dag inget hot mot den svenska demokratin. Men i början utgjorde inte heller den tyska nazismen något hot men den växte av skilda skäl sig stark och skyndade sig att avskaffa demokrati. Istället blev det ett sanslöst terrorvälde.
Att människor som känner till nazismens brott mot mänskligheten hyllar Hitler och hans anhang kan förefalla obegripligt. Ett förbud löser i ett slag inte alla problem med rasismen men det skulle vara en stark markering från det demokratiska samhället. Men den viktigaste kampen mot våldsläror måste drivas ute i vardagen. Vid middagsbord, på föreningsmöten, i kompisgäng. Nassarna ska inte få vinna.