Ledare: Dags för Sveriges första landsmoder

LANDSLEDARE. Michelle Bachelet blev natten mot måndagen Chiles och Sydamerikas första demokratiskt valda kvinnliga president. Indien, Israel, Norge, Island, Tyskland har haft och har sina kvinnliga ledare.I Finland är Tarja Halonen på väg att bli omvald till president. När får Sverige sin första kvinnliga statsminister?

Piteå2006-01-17 00:00
Birgitta Pettersson
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sveriges anses vara världens mest jämställda land. Trots det har ännu ingen kvinna nått fram till statsministerposten. Märkligt, men hur viktigt är det för kvinnornas sak att erövra denna yttersta post?<br /><br />Enligt Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, har statsministerposten ett högt symbolvärde för kvinnorna, men att man inte ska överdriva dess politiska betydelse för kvinnorna. Det viktigaste är inte att besitta de yttersta posterna. Det viktigaste är bredden, att kvinnorna är många i rikspolitiken.<br /><br /><br /><br />Och den bredden har Sverige. Numera. Bakom det ligger ett mångårigt och målmedvetet arbete som gav resultat på 1990-talet i form av bland annat kampanjen "varannan damernas" på nomineringslistorna till kommun, landsting och riksdag. Socialdemokraterna följde rekommendationerna, tack vare att partiledningen pekade med hela handen.<br /><br />Ute i arbetarekommunerna var det en omvändelse under galgen. För männen. De tvingades backa ett steg för varje kvinna som skulle in på listan och den manövern skedde sannerligen inte frivilligt. Det var gnöl, ilska och bråk. Att ge upp makt, om så bara över en sopkorg, kostar på. Och här handlade det om positioner i samhällets övre skikt.<br /><br /><br /><br />Kvinnorna valdes inte in i politiken. De kvoterades in. Om den saken ska inte hycklas. Utan kvotering skulle Sveriges regering och riksdag aldrig ha haft så många kvinnliga politiker och den bredd statsvetare Lena Wägnerud ser som långt viktigare än en statsministerpost. Kvinnornas intåg i rikspolitiken har varit lyckosamt.<br /><br />Jämställdhetens utveckling böljar visserligen fram och tillbaka. Ibland är det mer avveckling än utveckling. Männen drar ifrån lönemässigt och det finns otaliga företeelser i samhället som visar att kvinnorna behandlas som en andraklassens medborgare.<br /><br />Det goda är att orättvisorna lyfts fram i ljuset i form av statistik och rapporter, med åtföljande krav om åtgärder och förbättringar. Att jämställdheten debatteras så pass mycket som sker är absolut ett resultat av kvinnornas intåg i rikspolitiken, liksom det är deras förtjänst att vården och omsorgen om barn och gamla har en så central plats i den praktiska politiken.<br /><br /><br /><br />Kvinnorna har också påverkat det praktiska politiska arbetet, säger Jan Nygren, tidigare socialdemokratisk toppolitiker i en intervju i radions Ekot. Det politiska språket har förändrats och förbättrats, kvällsmöten och nattmanglingar har flyttats till humanare tider på dygnet och de "mjuka" frågorna, väsentliga för familjen och vardagslivet har lyfts fram och fått större betydelse. Allt detta har männen haft nytta av. Männen har tjänat på att ge plats åt kvinnorna.<br /><br />Att ingen kvinna ännu innehaft statsministerposten beror förmodligen på att det ännu aldrig kvoterats till partiledarposten. <br /><br />Nu bränner det till. Får socialdemokraterna nytt förtroende att bilda regering förväntas det bli med en kvinnlig statsminister. Sverige får sin första landsmoder. Kompetensen finns i lika hög grad som den funnits bland männen. Avgörande blir viljan och självförtroendet.<br /><br />
Läs mer om
Piteå