Stefan Löfvens nya regering hann knappt presenteras innan man började syna den i sömmarna. Den största ”skrällen” är Alice Bah Kuhnke som fick posten som kulturminister. Många hade innan gissat att Löfven skulle överraska på just kulturministerposten men det var nog få som hade gissat på Alice Bah Kuhnke. Bah Kuhnke är för många en folkkär person från slutet på nittiotalet, men har varit borta från rampljuset under många år. Det många inte vet är att Alice Bah Kuhnke har varit styrelseledamot i Stiftelsen Hela Sverige Artister mot nazister, en stiftelse som delade ut pengar till artister som jobbade aktivt mot rasism, nazism och främlingsfientlighet.
Hon har även suttit i konsumentverkets styrelse, i Rädda barnens styrelse, hon har varit ledamot för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), har i sex år suttit i Dramatens styrelse, varit generalsekreterare för organisationen Rättvisemärkt och även generalsekreterare för Ungdomsstyrelsen, och har en filosifie Kandidatexamen i statsvetenskap från Stockholms universitet. Hon har också många år som kulturarbetare bakom sig.
Det här är en del av de förtroendeuppdrag, chefsposter och utbildningar som beskriver Alice Bah Kuhnkes kompetens. Det anmärkningsvärda i det här fallet är att hon inte har en lång politisk historia, utan endast firar en dryg vecka som partipolitisk miljöpartist. Dock är det inte det som hon uppmärksammas för.
Oavsett om man anser att en tidigare partipolitiskt obunden person ska kunna bli kulturminister eller ej, kan man konstatera att Bah Kuncke är en kvinna med en gedigen bakgrund inom kulturarbete, inom olika partipolitiskt (obundna) organisationer och har flera chefspositioner i ryggen. Det är en kompetent ledare Stefan Löfven utsett till en av sina ministrar. Men, som jag inledde med så dröjde det inte länge innan media började, inte bara syna sömmarna på den nya regeringen utan näst intill även sprätta upp dem. Hårdast utsatt är nog också Alice Bah Kuhnke.
Om det är för att en av hennes föräldrar är från Gambia, om det är för att hon är kvinna eller om det är för att hon är kulturarbetare vet vi inte. Förmodligen är det på grund av alla tre. Det dröjde inte länge innan bilder på en lättklädd ung Alice Bah Kuhnke började cirkulera på internet. Bilder på henne i kycklingkostym från hennes tid i Disneyklubben var bilden som skulle symbolisera vår nya kulturminister. Rubriker som ”När Alice Bah dansade fuldans” och ”Här är tuttbilderna på nya kulturministern” var det som skulle fånga läsarnas intressen. Det är näst intill som att man vill sätta henne på plats. Hon ska inte komma här och tro att hon är någon.
Att det är Alice Bah Kuhnke som den här gången blev reducerad till ett par bröst är bara ytterligare ett bevis på den sexism som konstant är närvarande. ”Vår nya regering är en feministisk regering”. ”Jämställdhetspolitiken ska få större tyngd i regeringskansliet”. ”Ett arbete med genusbudgetering i budgetpropositionen ska påbörjas”. Det är utdrag ur regeringsförklaringen. Det ger framtidstro och hopp om att någon gång slippa se kvinnor bli förnedrade och förminskade.
För trots att ett gediget feministiskt arbete ska påbörjas i Stefan Löfvens nya politiska Sverige är sexismen fortfarande vardagsmat ute i stugorna. Den neutraliserade vardagssexismen lägger man inte ens märke till, det är vardagsmat. Den patriarkala överordningen gör att vi gång på gång tar omedveten ställning för den reproduktion som görs av denna typ av förtryck. Jag undrar, kommer Alice Bah Kuhnke i framtiden kunna få prata om sitt eget arbete som minister eller kommer hon endast få prata om sin mans jobb i kommande intervjuer? Kommer hon att få prata om sin kompetens kring kultur och demokrati eller kommer hon behöva prata om det hennes tjugoåriga jag gjorde? Kommer hon fortsätta att bli reducerad till en kvinnokropp eller kommer hon få vara en tänkande människa?
Glöm inte att Alice Bah Kuhnke endast är en i raden av de kvinnor som aldrig blir erkända för sin kompetens. Jag erkänner dig, Alice Bah Kuhnke. Jag hoppas ni andra också gör det.