Dagar för eftertanke
JULEFRID. Så är det dan före dan igen. Det är nästan med en suck av lättnad man konstaterar detta. Stressen och jäktet har ännu inte hunnit lägga sig, men snart inträder tystnaden och ron. I alla fall för de flesta av oss. Trots helgfriden rullar samhället på nästan som vanligt, lite halvfart blir det någon vecka. Sedan är allt som vanligt igen.
Enligt Handelns utredningsinstitut har svenskarna gjort av med minst 60 miljarder kronor på julklappar och julmat. Då behöver vi vila och ladda batterierna inför ett ovisst 2009.
Foto: Staffan Löwstedt / Svd / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men visst har jularna förändrats. Barndomens jular står alltid i ett särskilt skimmer. Det var alltid gott om snö. Julklapparna var inte så märkvärdiga som de ska vara i dag, men ofta de önskade. Julmaten gjordes hemma. Lutfisken lutades när den skulle lutas. Julhyacinterna stod i källaren och växte till för att vara perfekta just på julafton.
När vi barn gick för att sova dan före dan fanns inga tecken på stundande julafton mer än en adventsljusstake, naturligtvis inte elektrisk, på julaftonens morgon vara hela huset pyntat. Så var det på 1950-talet. I nostalgins skimmer.
Allt studeras och undersöks. Så också våra julvanor. Om vi flyttar oss till början av 1960-talet var julförberedelsernas tre-i-topplista: kakbak, utskick av julkort samt storstädning. När samma fråga ställs i dag toppar märkligt nog julkorten. Och det är 30- till 50-åringar som skickar mest julkort. På andra plats, men långt efter ligger städningen, och allra sist kakbaket. Vi hinner inte med allt vi önskar.
I början på 60-talet dubbelarbetade vi inte som i dag. Det där att julbaka var en självklarhet. Våra vanor förändras över tid.
I dag har alla datoranvändare kunnat mejla och beställa sina julklappar. När vi nästan julhandlat färdigt för i år beräknas vi ha gjort av med nära minst 60 miljarder kronor. Allt enligt en prognos från Handelns utredningsinstitut. Det är någon miljard kronor mer än förra året. Enorma pengar. Minst 150 000 svenskar väljer i år att fira julen på varmare breddgrader. Så trots finanskris och risk för ökad arbetslöshet är det många som unnar sig.
Samtidigt vet vi att det finns människor som inte har råd att fira jul, för vilka julen är en plåga liksom alla stora helger. Tänk en stund på dem under helgen. Ett samhälle som kan spendera
60 miljarder i julhandeln borde också kunna ta hand om sina uteliggare och sina fattiga. För de finns i allas vår närhet även om de inte alltid syns.
Under årets mörkaste tid har vi alltid längtat efter ljuset. Ett sätt att bryta det mörka har varit att bjuda till fest. Från midvinterblot med hedniska förtecken firar vi i dag julen med kristna förtecken. Just detta har författaren Erik Blomberg beskrivit i sin dikt
"Människans hem"
Nu är det natt över jorden.
Darrande stjärna, gläns!
Världarna vandra så fjärran.
Mörkret är utan gräns.
Marken och mullen och mörkret,
varför älskar jag dem?
Stjärnorna vandra så fjärran.
Jorden är människans hem.
Det är strax jul och det är helg. Tid för eftertanke innan allt rullar igång igen. Med Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Där en Maud Olofsson och en Göran Hägglund. Lars Ohly och Maria Wetterstrand bidar sin tid medan Jan Björklund fortsätter att strida om sin skola. Och vi frågar oss: Hur ska det gå med ekonomin och jobben?
Bara i hittills i december har
15 000 personer varslats om uppsägning. Våra tankar måste gå till alla dem som idag står inför en oviss framtid.