Centern fortsätter högersvängen
VALET. Centern ska bli större än folkpartiet. Besked från Maud Olofsson i samband med partiets valkonvent i Stockholm, där 500 centerpartister samlats. En ambition så god som någon. Det parti som borde dra åt sig öronen, förutom folkpartiet, är kristdemokraterna. Centerns högersväng innebär att Olofsson med sitt populistiska budskap hoppas kunna locka över väljare från dessa partier.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu med nya propåer om att det ska bli lättare för företag att anställa. Något som i den andra ändan innebär att det blir lättare att avskeda. Tryggheten ska ligga hos arbetsgivaren, som får göra som han eller hon vill, medan arbetstagarna ska lyfta på mössan bocka och tacka för att de över huvud taget får ett jobb. Ett märkligt synsätt, men Maud Olofsson tuffar på.
Maud Olofsson har just nu många järn i elden. Hon vill avreglera det svenska arbetslivet; bort med trygghetslagarna och fritt fram för arbetsgivarna att välja och vraka och avskeda. Angrepp på facket får vi höra, men kritik mot näringslivet. Icke. Timbro-centern har kommit för att stanna. Sådant som den nye kollektivavtalskramaren Fredrik Reinfeldt inte vill ta i sin mun låter han nu fru Olofsson torgföra.
Centerpartiet fortsätter alltså sin högersväng. Tidigare har man frångått den energiuppgörelse som man under snart tio år haft med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Ett inte helt överraskande besked. Det krattades ordentligt i manegen innan reträtten. Allt för sammanhållningen i högeralliansen
Nu närmar sig valet allt mer. Människor börjar syna den politik som den borgerliga högern vill leverera och upptäcker att det handlar om systemskifte och försämringar av den välfärd som vi gemensamt byggt upp och som så många av oss vill slå vakt om.
I täten för att rasera vad som byggts upp står överraskande centerpartiet. Vem kunde tro det för några år sedan? Tidigare har centern alltid tagit ansvar för konsensus i svensk samhällsutveckling från Axel Pehrsson i Bramstorp på 1930-talet över Gunnar Hedlund till Olof Johansson och den i dag inom den nya centern så föraktade föraktade Lennart Daleus.
Under de senaste månaderna har det kommit en rad opinionsmätningar som visat att oftast regeringen och samarbetspartierna ligger något före den borgerliga alliansen bland väljarna. Det handlar om marginella siffror, men ändå, loppet är jämnt. Den sista dryga månaden fram till valet kommer att bli avgörande. Det lutar allt mer åt att de borgerliga partierna, som så ofta förr, tappar på upploppet.
Om så skulle ske beror det sannolikt mycket på centerpartiets nya agenda med sitt förakt för de små människorna och med sitt förakt för arbetsrätt och trygghet för människor på jobben. Allt fler inser, tack vare Olofssons opportunism, att det borgerliga alternativet är allt för egoistiskt och innehåller allt för litet för alla de människor som kämpar på i sin vardag.
Fakta är att högeralliansen vill sänka sjukpenningen till 70 procent och införa en extra karensdag. Ersättningen till förtidspensionärer ska ner till 60 procent. Högkostnadsskyddet för patientbesök i sjukvården ska höjas från dagen 900 kronor till 1 500 kronor. Lägg därtill att föräldraförsäkringen ska försämras liksom a-kassan. Allt detta döljs i dimridåer.
Göran Persson kan tacka för handtaget från Maud Olofsson.