Bubblor med chockverkan
Världsekonomin kom i gungning när USA-kongressens representanthus röstade nej till den kompromiss för att lösa bank- och lånekrisen och som både Bush-administrationen, republikaner och demokrater i kongressen var överens om att genomföra.
President George W Bush lyckades inte övertyga representanthuset om det rätta med ett ekonomiskt räddningspaket på 700 miljarder dollar. Krisen i världsekonomin är tillbaka på ruta ett.
Foto: Charles Dharapak
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Just nu vet ingen hur detta ska sluta. Världsekonomin har darrat till tidigare. Historiskt är börskraschen 1929 den mest extrema. En börskollaps som kom att sätta sin prägel på ekonomin under större delen av 1930-talet. Då drabbades också Sverige hårt, eftersom börskrisen i USA följdes upp med Kreugerkraschen 1932. Arbetslösheten slog i taket. Nödhjälpsarbeten tillskapades för att människor skulle klara sig.
Nu håller de stora ekonomierna andan. Hur ska USA agera? Blir det som alla tror att representanthuset tar ett nytt beslut nu på torsdag eller låter man allt bero. Det finns mycket prestige i detta. Dels president George W Bush, som inte vill ihågkommas för att drabbat världen med en omfattande ekonomisk kris, dels de kongressmän som ska omväljas om några veckor. Samtliga ledamöter i representanthus söker nytt mandat och är självfallet rädda att förlora väljare.
Det folkliga motståndet mot det enorma räddningspaketet är stort, men för USA gäller det också att se till omvärlden och hur de beslut som fattas påverkar den globala ekonomin.
Sverige genomlevde en omfattande och besvärande bank-och fastighetskris i början på 1990-talet. Det var då vi fick räntor på 500 procent, och regeringen Carl Bildt fick vända sig till Ingvar Carlsson för att reda ut vad som gått snett. Den frikostiga utlåning som våra egna bankerna stod för då påminner om vad som nu hänt i USA.
I dag är bilden för de stora svenska bankerna helt annorlunda än då. Om allt går väl kommer man att klara sig torrskodda genom den pågående krisen. Tyvärr kan ingen ändock aldrig säga aldrig.
Även om regering, med finansminister Anders Borg, i spetsen talar i lugnande ordalag, liksom Finansinspektion och Riksbanken kan svenska banker få bekymmer. Det är ju en hel del ekonomiska bedömare som är oroliga för utvecklingen inom Swedbank vars aktie föll som en sten när 700-miljardspaketet snoppades av.
Helt klart att finanskrisen i USA är djup och att den kommer att få effekter världen över. Hur stora dessa blir är omöjligt att förutspå.
Om kongressens i USA tar sig samman till ett beslut för att rekonstruera en lånemarknad i kaos kan mycket rätas upp, men i avvaktan på detta kan mycket hända. Redan har ett antal banker i Europa drabbats. Fler kan det bli och frågan är hur mycket stryk de svenska bankerna tål. Även om de sägs stå starka efter stålbadet på 1990-talet.
Det är knappast några underord när finansminister Anders Borg konstaterar att det är ett allvarligt läge på finansmarknaden. Det är sannolikt bara förnamnet. Självfallet försöker ansvariga politiker gjuta olja på vågorna, men det gäller att vara försiktiga med orden.
De kan komma att slå tillbaka.
Så mycket är klart att regeringen redan efter en dryg vecka måste ompröva de ekonomiska prognoser som redovisades i samband med höstbudgeten. De är döda. Lågkonjunkturen kommer snabbare, jobben försvinner snabbare. Människor kommer att känna oro för sin framtid. Då är frågan hur skattesänkaroptimisterna i alliansregeringen ska reda ut den ekonomiska fälla de nu hamnat i.