Bryt upp det gamla
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Undersökningen visar dessutom att ungdomar utan jobb och en bra utbildning, hellre låter bli att rösta eller delta i den demokratiska processen, än andra i sin generation.
Även de ungdomar som aktivt ställer upp för politiken känner sig utanför. En tredjedel av de unga politiker som valdes in i våra kommunala församlingar vid valet 2006 har redan hoppat av sina uppdrag. Uttråkade. Något som drabbat alla partier.
Ungdomar vill att saker ska hända i ett engagemang. De har svårt för det långbänkande som blivit så vanligt i de kommunala politiska församlingarna, då vänder de sig hellre till enfrågerörelser som på ett skarpare sätt kan driva ett engagemang.
Det är inte svårt att finna orsaker till varför de traditionella partierna har så svårt att behålla de ungdomar som tagit steget att bli politiskt aktiva. De politiska arbetsformerna är stela och formalistiska och de flesta beslut fattas i små verkställande grupper.
Samförstånd är inte sällan viktigare än konflikt.
Fullmäktigeförsamlingar blir därför transportkompanier som röstar enligt partilinjen. Då kan det vara svårt att som ung driva och få gehör för egna frågor. Slår man huvudet i väggen alltför många gånger är det inte märkligt att man slutligen tröttnar.
I grunden är det allmänpolitiska intresset sannolikt starkare hos dagens ungdomar än hos tidigare ungdomsgenerationer. Inte så märkligt mot bakgrund av att informationsutbudet är mångdubbelt större än förr.
Ungdomar reser utomlands mer än någonsin. Internet gör att det går att koppla upp sig till information var helst den finns. Världen har krympt.
I en ungdomsgeneration finns alla kategorier av åsikter och människor representerade. Från dem som har ett starkt och intensivt samhällsengagemang till dem som inte bryr sig alls. Så har det alltid varit. Den förändring vi ser i dag är att allt fler unga ställer sig vid sidan om de traditionella politiska vägarna.
Attitydmätningar visar att ungdomens syn på politiken generellt handlar om att partierna upplevs som konservativa i sin uppbyggnad och stelbenta i sin verksamhet. De är bra på att administrera politiken, men sämre på att få idéerna och ideologierna att brinna.
Unga vill ha raka och tydliga besked. Instinktivt upplever de att de gamla partistukturerna inte möter dem på en likställd nivå och att det är oerhört svårt att påverka om man en gång tagit steget fullt ut och engagerat sig partipolitiskt.
De etablerade partierna har svårt att hänga med i de frågor som berör ungdomarna; jobben, den egna första bostaden, solidariteten och rättvisan. Ungdomsförbunden har mer blivit plantskolor för politisk karriär än som pådrivare i politiken.