De rödgröna partierna i riksdagen är överens om att satsa 100 miljoner kronor årligen från och med nästa år för att främja låga avgifter i den kommunala musik- och kulturskolan.
Fler barn ska ha råd och möjlighet att delta i kulturskolan.
Det finns emellertid tio svenska kommuner som går i bräschen och redan har helt avgiftsfri kulturskola. Två av dem finns i det röda Norrbotten.
– Luleå har länge tillhört de kommuner som inte tar betalt för kulturskolans verksamhet.
– Sedan 2013 tillhör även Boden samma exklusiva skara. Undervisningen i musik, dans och drama är avgiftsfri.
Enligt kommunalrådet Niklas Nordström, Luleå, är det en högt prioriterad fråga för kommunledningen.
”Alla barn ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur. Det ska inte ha någon betydelse vilket hem man kommer ifrån, om man har instrument hemma eller om föräldrarna har en tradition att ta del av kultur”, säger han i en intervju med P4 Norrbotten.
Bra. Den här typen av breddsatsningar har dessutom betydelse för Sveriges ställning som en stark musiknation.
Många har frågat sig hur Sverige – ett litet land i norra Europas utkant – kan ha en så dynamisk musikindustri och stor musikexport.
Sedan ABBA:s och Björn Skifs genombrott 6 april 1974 har det ju formligen sprutat musik från Sverige ut över världen.
Det räcker med att säga Roxette, Robyn, Ace of Base, the Sounds, Sahara Hotnight, Army of Lovers, Eagle Eye Cherry och Icona Pop.
En förklaring till framgångarna är de kommunala musikskolorna. Bra musikutbildning har varit tillgänglig för folkflertalet.
Fler har fått chansen att förädla sina talanger och färdigheter. Plånbokens tjocklek har inte styrt tillgången till god undervisning. Även fattiga musikbegåvningar har fått chansen.
Satsningarna på bredden har därmed medverkat till en vass internationell spets.
Titta bara på the Cardigans – en gång i tiden var det ett gäng som levde på bidrag i en studiecirkel i Jönköping.
Men bidragen gjorde att de kunde överleva och – så småningom – bli ett världsband och en framgångsrik svensk exportprodukt.
Det säger något om värdet av att det finns trygghetssystem som ger alla chansen att förverkliga sina drömmar, idéer och livsprojekt.
Den generella välfärden ger helt enkelt fler möjligheter att växa och utvecklas, vilket i sin tur stärker förutsättningarna för jobb och utveckling i landet.
”Tillväxt kan också vara en vinnande schlager”, som dåvarande statsministern Göran Persson så klokt sa på S-kongressen 2004.
Den svenska musiksuccén visar att en stark offentlig sektor inte står i motsats till det privata näringslivet och entreprenörskap. Tvärtom. Det hänger ihop.
Det gynnar jobben, ekonomin och exporten att det finns starka samhällsstrukturer som ger alla – inte bara en penningstark elit – chansen att utvecklas.
Då tillvaratar vi allas kreativitet, idéer och inneboende potential.
Därför är det bara att välkomna satsningen på kulturskolan i den rödgröna statsbudgeten.
Barn till arbetslösa, långtidssjuka och låginkomsttagare ska inte behöva riskera att bli utestängda. Då blir det sämre ett samhälle för oss alla.