Men det är inte bara röda agitatorer i slokhatt som opponerar mot inslag i den ekonomiska politiken. Så här skriver Dagens Nyheters Maria Crofts:
"Tillväxten skruvas upp men arbetslösheten sjunker inte för vissa svaga grupper som nyanlända invandrare och det är mycket oroande. Det betyder att klyftorna ökar i Sverige."
Och när klyftorna ökar i ett land är det ett underbetyg för de ansvariga politikerna.
Tommy Waidelich, socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, menade att regeringen har för låga ambitioner då det gäller jobben.
- Målet ska vara full sysselsättning, inget annat duger, sa han.
Waidelich driver en konsekvent arbetslinje. Regeringen gör det inte. Nu satsar högerns på stora skattesänkningar för medborgare som drar in miljonbelopp men struntar i att arbetslösheten är så hög. Det handlar om en mycket utpräglad högerpolitik och där finns en betydande del cynism.
Det är roligt att det går bra för svensk ekonomi. Och alla kan ta åt sig äran för framgången. Folkets vilja till arbete är nationens viktigaste tillgång, det är en klassisk socialdemokratisk formulering som nu besannas.
I tidningarna presenteras skattesänkningstabeller, yrke för yrke. Alla kan se vad de tjänar på regeringens aviserade förändringar.
Man skulle också kunna presentera tabeller som visar barngruppernas växande storlek i förskolan, bristen på personal i äldreomsorgen, alla haverier i tågtrafiken som orsakats av eftersatt underhåll, köerna till vissa typer av vård etcetera. Kort sagt, tabeller som visar att det krävs tunga investeringar i den offentliga välfärden.
I ett läge när det går bra för svensk ekonomi borde överskottet framför allt gå till angelägna investeringar i vård, skola och omsorg. Istället väljer alliansregeringen att sjösätta nya omfattande skattesänkningar. Man väljer bort den gemensamma välfärden och satsar på att öka utrymmet för privat konsumtion. Alliansen är strikt trogen sin ideologi.
Den förre LO-ekonomen Dan Andersson och S-kvinnor presenterade häromdagen en rapport om den svenska vården.
Sverige var tidigare ett av de länder som satsade mest på sjukvården som andel av BNP (bruttonationalprodukten).
I dag ligger Sverige på en genomsnittsplats i Europa. Vi använder ungefär nio procent av BNP till sjukvården.
"Vi har bara cirka två vårdplatser för akutsjukvård per tusen invånare mot tre-fyra platser i andra länder och tre läkarbesök per tusen invånare mot fyra-fem läkarbesök i andra länder", skriver Dan Andersson.
Rapporten visar ett Sverige som är på väg att halka efter - och det trots att ekonomin går så bra. Det som saknas är den politiska viljan att värna välfärden.