Borg och de fattigas oförstånd
KRISANDE. Fattiga kommuner har sig själva att skylla, anser finansminister Anders Borg (M). Deras politiker kan inte hantera kommun-kassan. Är det verkligen så enkelt? Skulle kommunernas kris vara hemgjord, medan rikets beror på finanskris i omvärlden?
Oskickliga politiker, inte pengar, är orsaken till problemen i kommuner och landsting, hävdar finansminister Anders Borg (M).
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Vi kan inte hålla kommunsektorn skadeslös!", utropar finansministern och drar fram Stockholmspolitikerna som goda exempel. De vet hur kommuner ska skötas och kan ge medborgarna bra verksamhet trots tuffa tider. Inberäknat moderatstyrda Täby som i princip gav bort en hel gymnasieskola i privatiseringens heliga namn?
Anders Borg säger också att det minsann inte är kommunsektorn, utan industrin och snart privata tjänstesektorn som har det tufft. Okej. Men vad ska kommuner och landsting då göra med sin verksamhet som inte minskar trots lågkonjunktur? Barnen i förskolan och grundskolan, de gamla, sjuka, handikappade? Dra ner på antalet dagar med undervisning, vård och omsorg? Stänga och skicka hem?
Och alla nytillkomna socialbidragstagare, ett resultat av den borgerliga alliansregeringens nedrustning av a-kassan, sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.
Det här är samme Anders Borg som säger sig ta ansvar och företräda en regering som värnar välfärdens kärna. Vad det nu vill säga. Existensminimum? Köttet som omger välfärdens kärna och ger människor som förlorat jobbet eller hälsan eller båda delarna, tillfälligt eller mer varaktigt, ett hyggligt, anständigt liv är i alla fall snart uppätet.
Han tillstår dock att många problemkommuner hade haft betydligt bättre ekonomiska förutsättningar om Ulf Wetterbergs skatteutjämningsutredning från 2007 genomförts. Just det. Slutbetänkandet visade att de stora pengarna skulle gå till de fattiga kommunerna i landsorten och det sammanföll inte med de Stockholmsfixerade regeringens intressen. Istället valde man den del i utredningen som visade att om man tog hänsyn till kostnadsläget skulle Stockholm gynnas.
Om detta har förre riks- och regeringspolitikern Börje Hörnlund (C) skrivit på DN Debatt. Under rubriken "Regeringen diskriminerar med rena maffiametoderna" anklagar han den borgerliga alliansen för att med berått mod röva miljoner och åter miljoner kronor från de svagaste kommunerna, fattiga och med högt skatteuttag, och föra över dem till rika lågskattekommuner i framför allt Stockholms län.
Fördelningen av de sju krismiljarderna som ska komma nästa år har samma politiska profil. Landstingen och kommunerna får samma peng per invånare oavsett behov. Det innebär att folkrika kommuner får mest och var finns dom? Ja, inte i landsort och glesbygd. Lågskattekommunen Danderyd får således väsentligt mer än kristyngda, glest befolkade högskattekommunen Jokkmokk.
Finansminister Anders Borg må anse att kommunpolitikerna är inkompetenta, men borde åtminstone vara intresserad av att rädda kommuninvånarna. På samma sätt som han stöttar bank- och finansmarknadens kunder, utlämnade åt en ledning som väl omedelbart borde sättas i lära hos de kloka Stockholmspolitikerna.
De små kommunerna har levererat ung, stark, utbildad arbetskraft framför allt till Stockholmsregionen där de bor, arbetar och skattar. Att en del av den skatten går tillbaka till hemkommunens service är ett högst anständigt krav.
Samhället har socialt ansvar för alla människor oavsett om de bor i Danderyd eller Jokkmokk. Så var det då förr. I Sverige.