Borg, jobben och finanserna
JOBBEN. Kommuner och landsting ropar efter mer pengar för att klara vården, omsorgen och skolan. Industrin, handeln och tjänstesektorn ropar efter stimulanspaket och investeringar i infrastruktur. Allt detta skapar arbete och efterfrågan. Borde vi inte ha råd med det?
Smurfit Kappa ligger i planeringsfasen för att visa upp sig från en ljusare sida. Tanken är bland annat att ljussätta och förvandla den 92 meter höga skorstenen till ett gigantiskt landmärke.
Foto: Jens Ökvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Beror det på att riksdag och regering sänkt skatterna alldeles för mycket så att intäkterna inte räcker till den allmänna välfärden är det självklart olyckligt. Särskilt om den absolut övervägande delen av skattesänkningarna gått till den jämförelsevis lilla del av befolkningen som redan är mättad och inte till den stora hop som behöver öka sin vardagskonsumtion.
Det har Anders Borg gjort och det kan han må illa över. Han kan också må illa över att arbetslösa och sjuka fått än mindre att leva av. Att de utförsäkras och tvingas till kommunernas socialtjänst för att hitta försörjning. Ett sparande som i slutändan påverkar statens finanser negativt.
Hos den moderatledda regeringen finns en övertygelse om att sänkta skatter skapar jobb. Varför samma moderata statsråd är övertygade om att skattemedel som kommer via socialförsäkringssystemet är helt värdelösa för samhället, är en gåta. Som vore de pengarna tömda på all kraft. Så är det givetvis inte. Pengar som går till arbetslösa och sjuka göder samhället och kommer staten tillgodo i direkta och indirekta skatter.
Än bättre är det förstås om de arbetslösa får arbeta och de sjuka också, i den mån de orkar. Det är där haken sitter. Jobben finns inte och där det finns jobb, saknas pengar. Kommuner och landsting ropar efter miljarder i förstärkning för att klara sina åtaganden; välfärdssamhällets hörnstenar.
Skjuter inte riksdag och regering till mer pengar hotas 20 000 jobb. Det är alltså inte fråga om att nyanställa. Det är fråga om att behålla den personal man har.
Regeringen kan skapa jobb och efterfrågan genom att satsa på offentliga sektorn, bevara de arbetstillfällen som finns och skjuta till medel för att fler kan anställas. Investera i upprustning av skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader. Stötta upprustning och nybyggnation av bostäder. De kommer att behövas om och när de stora ungdomskullarna får jobb och råd att flytta hemifrån. Rusta och bygga nya vägara och järnvägar.
Till de projekt som skulle göra rejäl nytta för hela landet hör Norrbotniabanan. För ganska precis en månad sedan uppvaktades näringsministern i ärendet per brev från fem tunga företrädare för basindustrin i Norrbotten och Västerbotten, understödda av industrimannen och samhälls-
debattören Carl Bennet.
Norrbotniabanan skapar arbete i flera led under uppbyggnadsskedet. Färdig ges den avgörande betydelse för Norrbottens och Västerbottens överlevnad och utveckling. Banverkets utredningar visar på stora vinster för miljön och för gods- och persontrans-porter i den region där järnvägen dras fram, men den får ekonomisk betydelse för hela Sverige.
Sverige är ett exportberoende land och ingenting av det som exporteras ger tillnärmelsevis så högt nettovärde som skogs- och mineralvaror och det absolut mesta av detta produceras i norr. Således borde regeringen brinna för att stötta denna region och vad den tillför landet.
Anders Borg har pengarna men han är järnvägsfientlig och rädd om statskassan. Dock; om statens finanser är goda, men folket saknar arbete och pengar kan han sitta där med sin kassa och förvånas över att bli utbuad. Medborgarna betalar skatt för att få tillbaka pengarna i form av samhällsnytta. Vård, omsorg, utbildning, goda kommunikationer och starka trygghetsförsäkringar.
Bild:
Äldreomsorg + Kappa Smurfit
Bildtext: Med satsningar på den allmänna välfärden och basindustrins konkurrenskraft, bland annat genom bygget av Norrbotniabanan, kan regeringen skapa arbetstillfällen.