Bokslut över tsunamin

KU-KRITIK. Konstitutionsutskottet levde upp till förväntningarna och levererade hård kritik mot regeringens tillkortakommanden i samband med flodvågskatastrofen i Thailand julen 2004. Förhoppningsvis var detta slutpunkten på vad som varit. Nu ska vi få en ny världsomspännande krisberedskap.

Piteå2006-03-31 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att kritik skulle komma var väntat och att den skulle vara hård var givet. KU kan bara kritisera statsråden, men klart står att även tjänstemännen i statsrådsberedningen och UD slumrat in mer än lovligt denna julhelg.

KU har fördelat ansvaret på sex statsråd. Vem av dessa som får den skarpaste kritiken ville KU:s ordförande, moderaten Göran Lennmarker, inte säga vid torsdagens presskonferens. Sett till antalet punkter är det Laila Freivalds, men man måste ändå säga att det är mot Göran Persson, i egenskap av statsminister, den tyngsta kritiken riktas. Det gjorde även Katastrofkommissionen i sin rapport och Göran Persson har också tagit på sig det fulla ansvaret.



Utskottet var enigt i sin kritik. Alla partierna från vänster till höger stod bakom utslaget. Det var bra ur flera synpunkter. Dels ger det KU kraftigt förbättrad image som riksdagens granskande organ, dels sätter det förhoppningsvis punkt för fortsatta partipolitiska futtigheter och ältande.

KU skulle ha kommit med sitt utslag förra veckan, men har säkert haft det kämpigt och lyckades inte bli klar i tid. Laila Freivalds löste knuten genom att avgå. Nu kunde utskottet enas kring en skrivning utan att den skulle användas för att väcka misstroendevotum mot utrikesministern som kunde dra med sig statsministern och regeringen i fallet, bara någon månad före valet.



Hur en borgerlig regering hade hanterat flodvågskatastrofen vet vi inte. En inte alltför vågad gissning är att den inte klarat situationen särskilt mycket bättre. Det borde Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Göran Hägglund och Maud Olofsson haft mod nog att direkt erkänna, men de kunde inte avstå från lockelsen i alla gratispoäng som fanns att hämta i tsunamin.

Flodvågskatastrofen och dess verkningar har överexploaterats på mer än ett sätt. Tsunamin har blivit något av en bransch som i vissa stunder närmast haft karaktären av underhållning. Kommer vi framgent att få se "Tsunamiresor", "Tsunamikonserter", "Tsunamihögtider" eller ska de döda få vila i frid och de anhöriga få komma till ro och ägna sig åt ett mer normalt sorgearbete?

De döda kan inte väckas till liv och det var inte svenska regeringens fel att de dog. Inte en enda av de 543 som miste livet i denna, globalt sett, gigantiska naturkatastrof kunde ha räddats av en svensk regeringsinsats, om den så skett på sekunden. Däremot kunde skräcken, fasan och vanmakten hos de anhöriga ha lindrats något om hjälpen kommit en dag tidigare.



Katastrofkommissionens och KU:s genomlysning av regeringens och statsapparatens hantering av den stora katastrofen har haft den effekten att det som tidigare långt ifrån stått klart, nu är ett allmänt krav. Varje svensk ska ha rätt till snabbast möjliga hjälpinsats var på jordklotet en olycka än inträffar. Ansvaret vilar på regeringen och UD. Tids nog måste det också klarläggas hur notan ska fördelas mellan de inblandade eller om allt ska gå över skattsedeln.

Läs mer om