Blåst på jobb och skatter
RÄNTESNURR. Sänkt arbetsgivaravgift och sänkt bolagsskatt ska finansieras med stopp för storbolagens trixeri med lån och ränteavdrag och så ska sänkningarna göra fler till skattebetalande arbetare. Riksrevisionens och Lagrådets analyser säger att finansministern och statskassan blir blåsta på alltihop.
Lagrådet anser att storbolagens lagvrängare är för smarta för finansminister Anders Borg. Han och statskassan kommer att bli blåst på både skattegenererande jobb och räntemiljarder. (Arkivbild)
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Finansminister Anders Borg var dock villig att skapa fler jobb genom att sänka bolagsskatten, men reformen skulle finansieras, åtminstone delvis, med begränsade möjligheter till ränteavdrag. Det skulle bli stopp för den konstgjorda räntesnurren. Svenskt Näringsliv sa åter nej och pekade generöst på små och medelstora företag. Sänkt bolagsskatt var onödigt och någon räntesnurr fanns inte.
Näringsminister Maud Olofsson, c, följde, sin vana trogen, Svenskt Näringsliv och Urban Bäckström. Hon sa nej till sänkning av bolagsskatten och ja till att satsa på sänkt arbetsgivaravgift för små och medelstora företag. Ljuv musik för småföretagen som fått arbetsgivaravgiften höjd med fem, sex miljarder kronor efter regeringsskiftet. Det blev omtag och när den nya kakan stod färdig visade det sig att den innehöll både sänkt bolagsskatt och sänkt arbetsgivaravgift. Miljoner till storföretagen, hundralappar till småföretagen.
Urban Bäckström, Svenskt Näringsliv satt nöjd, Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson var arg. "Festmåltid för storbolagen, småsmulor till småföretagarna", var hennes bitska sammanfattning.
Riksrevisionen sågar både den nuvarande och förra regeringens sänkta arbetsgivaravgifter. Myndigheten konstaterar att åtgärderna är dyra, runt 15 miljarder kronor per år, och har varken skapat fler företag eller fler jobb. Den borgerliga regeringens senaste nedsättning gjordes förra året och gick till dem som anställer ungdomar mellan 18 och 25 år. Riksrevisionen har studerat utfallet och kommit fram till att mer än hälften går till unga som redan har jobb och att varje ungdomsjobb kostar statskassan omkring 900 000 kronor.
Det ska ställas mot att den avgjort mer framgångsrika arbetsmarknadsutbildningen i genomsnitt kostar 270 000 kronor och ett nystartsjobb 75 000 kronor. "Ett märkligt slöseri med skattebetalarnas pengar", kommenterar riksrevisor Karin Lindell.
Lagrådet, i sin tur, sågar regeringens lagförslag för att stoppa räntesnurren, skriver tidningen Riksdag & Departement. Räntesnurren går ut på att företag med gemensamma intressen lånar pengar av varandra till köp av andelar i företag som också ingår i gemenskapen. När allt snurrat färdigt finns inga vinster att beskatta, bara avdragsgilla räntor som sänker skatten.
Det här ska Anders Borg stoppa, men det kommer han inte att klara av, säger Lagrådet. Juristerna som storbolagen har råd att hålla sig med är för smarta för Borg. De kommer att hitta nya kryphål och Skatteverket ställs inför en omöjlig uppgift att skilja på vad som är riktiga affärer och vad som bara är skattesänkande "affärsverksamhet".
Uppenbarligen finns det en övertro på effekten av sänkta arbetsgivaravgifter och bolagsskatter. Jobben kommer när efterfrågan på företagens varor och tjänster är avsevärt större än produktionen och det finns kompetent folk att anställa. Således gäller det att utbilda de arbetslösa och höja köpkraften hos dem som har behov men saknar pengar. Barnfamiljer med låga inkomster, fattigpensionärer, sjuka, arbetslösa, studerande. Regeringen Reinfeldt har gjort tvärtom och försöker nu backa in i framtiden. Framgången lär låta vänta på sig, om här inte tas jättekliv.