Berättigad oro i kommunerna

EKONOMI. Den ekonomiska krisen slår hårt mot kommunerna. Enligt SKL (Sveriges kommuner och landsting) är det minst ett hundratal kommuner som tvingas dra ned på sin verksamhet 2009.Allt medan regeringen än så länge inte har hittat former för att stödja de kommuner som kommer hamna i kris med uppsägningar som följd.

Landets kommuner  och landsting står inför ett svårt 2009 om regeringen inte ökar statsbidragen. Välfärden kan krackelera på flera områden och många kunniga förlora jobben.

Landets kommuner och landsting står inför ett svårt 2009 om regeringen inte ökar statsbidragen. Välfärden kan krackelera på flera områden och många kunniga förlora jobben.

Foto: Robert Lundberg

Piteå2009-01-08 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Oppositionen har formulerat ett program med stöd till kommunerna på 10 miljarder kronor för de närmaste två åren. Det är välbetänkt, men kanske även detta för lågt räknat.
De flesta ekonomiskt kunniga vet att varje krona satsad på kommunerna får oerhört effektiv träff på den svenska ekonomin till skillnad från skattesänkningar. Pengar till kommunerna leder inte till stora importökningar eller till passivt sparande utan räddar direkt jobben och servicen samt skapar inhemsk efterfrågan.
Till och med det moderatledda kommunförbundet inser lägets allvar kräver därför stora statliga kommunsatsningar. När ska regeringen vakna?

De äldre blir allt fler medan människor i produktiv ålder minskar och därmed skattebaserna. Många av landets kommuner har under flera år klarat tunga sparbeting utan att ha lyckats säkra förutsättningarna för en långsiktig trygg ekonomisk utveckling. Marginalerna är ibland ytterst små från en hygglig ekonomi till obalans. Detta är oroande i ett framtidsperspektiv. Vi vet att en äldreboom är i snabbt antågande.
Det tudelade Sverige är en bister verklighet i de många kommuner som drabbats av befolkningsminskning. När skattebasen minskar blir förutsättningarna att upprätthålla en bra samhällsservice också sämre.
Snabbt ökar så skillnaderna mellan in-och utflyttningskommunernas förutsättningar att ge sina invånare ett bra liv. Skolor läggs ner, bussen slutar gå och tågen stannar inte längre.

Problemet är att Sverige är ett geografiskt stor och glest befolkat land. Drygt nio miljoner invånare på nära 450 000 kvadratkilometer. Så att råda bot på alla obalanser är inget som klaras i en handvändning. I den finanskris som vi nu befinner oss ökar den ojämlikhet som redan finns.
Statens satsar nya miljarder för förbättrad infrastruktur, vilket är välbehövligt. Betydelsefullt i en tid då snabba och effektiva transporter liksom goda kommunikationer för arbetspendling blivit allt mer avgörande för det val vi gör för vårt boende och arbetsliv.

Dagens optimism bland kommun- och landstingspolitikerna är välgörande. Detta till trots finns mycket att göra. Det saknas fortfarande personal och resurser. När ekonomin, som just nu ger goda överskott, gäller det att hantera den situationen på allra bästa sätt. För medborgarnas bästa.

Statens satsar nya miljarder för förbättrade kommunikationer och transporter, vilket är välbehövligt. Allt betydelsefullt i en tid då snabba och effektiva transporter, liksom goda kommunikationer för arbetspendling, blivit ett avgörande konkurrensmedel när företag ska lokalisera sig.
Ska Sverige i en framtid kunna få en varaktigt hög tillväxt gäller det att hela vårt land är attraktivt för människor att arbeta, bo och studera i. Skapas dessa förutsättningar kan den sneda överhettningen i tillväxtregionerna motverkas, men högeralliansen har ingen tydlig regionalpolitik. Det handlar mer om en låt-gå-politik, där den som har de bästa resurserna också får de bästa förutsättningarna medan andra kommuner hamnar allt mer på eterkälken.
Ytterligare resurser måste dessutom styras till de svagaste kommunerna. I grunden måste alla människor, oavsett var i landet de bor, ha samma rätt till en bra skola, vård och omsorg och på lika villkor. Då behövs starka kommuner.