Behovet av ett b-lag på arbetsmarknaden

Piteå2006-11-22 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sverige behöver en ny arbetsmarknadspolitik. Det är flera saker som inträffat som gör att det krävs en förnyelse. För det första har vi gått från ett fabrikssamhället till ett kunskapssamhälle.

Det handlar fortfarande om en industriell epok, men att den teknologiska grunden kräver högre kunskapsnivåer.

Det innebär att större grupper än förr inte klarar av att erövra den inträdesbiljett som krävs för den ordinarie arbetsmarknaden - högskoleexamen eller liknande. För det andra går vi från det gamla samhällets regementsliknande hierarkier till fluffiga nätverk.



Det innebär att det inte bara är formella kunskaper som krävs för att ta sig fram, utan också en social kompetens. Kunskapsbäraren måste fungera med andra människor.

Konsekvensen är att det inte räcker med att vara högutbildad.

Det finns många som samlat på sig oerhörda mängder med högskolepoäng och som tagit kurs efter kurs utan att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Dessa studenter har feta betygs- och meritsamlingar, men de saknar nätverk. Utan kontakter inne i näringslivet som vet att de är arbetsföra kommer de ingenstans.



För det tredje lever vi i ett samhälle som går från stabilitet och balans till acceleration och instabilitet. Den nya ekonomin är nervös och framtidsinriktad. Det gör att kunskaper blir en färskvara och företagen ständigt utsatta för kravet att förändra och förnya.

Detta är tre exempel på att arbetsmarknadspolitiken måste omformuleras.

För det första måste vi få fler som skaffar sig högre utbildning. Det är därför rimligt att exempelvis fackföreningsrörelsen kräver lönehöjningar för de individer som förbättrar sina kvalifikationer. Och inte generella höjningar som snarare baseras på kompensation till dem som misslyckats med sin kunskapsutveckling.



För det andra måste gränssnittet mellan utbildning och näringsliv utvecklas. Det behövs en akademikerpraktik som hjälper högskolestudenterna att komma in i arbetslivet. Vi får också finna oss i att inrätta ett "b-lag" på arbetsmarknaden för dem som inte kan sälja sin arbetskraft till normalpris.

Detta b-lag kan vara uppsamlingsplats för dem som är på väg bort från a-laget, för dem som aldrig kommer att ta sig längre, och för dem som är på väg upp i a-laget.



För det tredje behöver vi ett system som gör att alla som vill får chansen att förnya sina kunskaper.

Genom att bygga upp "kompetenskonto" kan alla anställda som vill samla på sig resurser som gör att de kan ta en utbildningspaus mitt i livet. Inga jävla miljömuppiga friår, utan en förtjänt möjlighet att skaffa sig förnyade kunskaper.
Läs mer om