BÀttre hÀlsa eller siffertrixeri?
SJUKT. Norrbottningarna blir allt friskare, visar fÀrsk statistik. PÄ knappt tvÄ Är har hÀlsolÀget förbÀttrats pÄ ett rent mirakulöst sÀtt. Fantastiskt, sÄvida det inte bara Àr siffrorna som kurerats.
BÀttre arbetsmiljö och snabb rehabilitering sÀgs vara en orsak till att sjukfrÄnvaron dramatiskt sjunkit i Norrbotten, inte minst bland kvinnor som arbetar inom Àldreomsorgen.
Foto: Robert Lundberg
Detta Àr en ledare. PiteÄ-Tidningens ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.
Vilka behandlingar och ÄtgÀrder Àr det dÄ som verkat sÄ kraftfullt pÄ ohÀlsan? En av de förklaringar som gavs i SVT Rapport Àr att mÄnga arbetsgivare, bland annat inom kommunal Àldreomsorg, genomfört program med förebyggande ÄtgÀrder för att minska sjukfrÄnvaron och, nÀr anstÀllda trots allt insjuknar, snabb och bra rehabilitering.
En annan förklaring till tillfrisknandet Àr att FörsÀkringskassan inte lÀngre godkÀnner sjukskrivning av den som Àr arbetslös. För arbetslösa gÀller a-kassa och socialbidrag. PÄ det sÀttet blir inte bara sjukskrivningstalen lÀgre. Staten sparar ocksÄ pengar, eftersom sjukpenningen Àr vÀsentligt högre Àn ersÀttningen frÄn arbetslöshetsförsÀkringen.
SocialförsÀkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Àr nöjd. Till Rapport sÀger hon att "Sambandet mellan arbetsmarknad och sjukfrÄnvaro verkar ha brutits". Om hon med det menar att arbetslösa inte lÀngre fÄr sjukpenning istÀllet för a-kassa eller att arbetsmarknaden inte lÀnge gör mÀnniskor sjuka framgÄr inte.
SjÀlvklart ska den som blir arbetslös inte kunna vÀlja sjukpenning istÀllet för a-kassa, men Àven den arbetslöse kan bli sjuk och hur gÄr det dÄ om han/hon uppbÀr a-kassa, men Àr för sjuk för att ta anvisat arbete? Den som har a-kassa ska ju stÄ till arbetsmarknadens förfogande. Vad hÀnder? Ryker a-kassan? I sÄ fall verkar den nya regeln vara en genvÀg till socialbidrag.
Det finns, Ätminstone har funnits, ett verkligt samband mellan arbetsmarknaden i norrlÀnen och sjukskrivningarna. Ett samband som inte har med fusk och missbruk av sjukförsÀkringen att göra, men vÀl med den ekonomiska krisen under 1990-talet och en rad, för mÀnniskorna negativa riksdagsbeslut som följde pÄ den.
Jan Rydh, som pÄ den socialdemokratiska regeringens uppdrag utrett de omfattande sjukskrivningarna, fann ett klart samband mellan lÄnga sjukskrivningar, kön, arbetsplats/arbetsmiljö och region. I en intervju i PT sa Jan Rydh sÄ hÀr:
"Kvinnors sjukfrÄnvaro ökar i snabb takt och bland dem utmÀrker sig kvinnorna som arbetar inom vÄrd, omsorg och skola i NorrlandslÀnen. Man behöver inte vara sÀrskilt begÄvad för att se att neddragningar och rationaliseringar gjort arbetsbördan för tung. Orsakerna Àr mÄnga och komplicerade, men sambandet mellan neddragningar av resurser och ohÀlsa Àr odiskutabelt".
Samtidigt blev det dyrt att vara sjuk. Endagssjukskrivningarna nÀstan försvann i Sverige 1993, det Är den första karensdagen infördes.
SamhÀllsdebattörer och nationalekonomer varnade för en baksmÀlla. Den slog till 1998 dÄ kvinnornas lÄngtidssjukskrivningar formligen exploderade, en utveckling som fortsatt under 2000-talet. Nationalekonomen Maria Nilsson varnade i en doktorsavhandling hösten 2005 för följderna av att ensidigt rikta in sig pÄ ersÀttningsnivÄer och skÀrpta kontroller, eftersom det frÀmst slÄr mot kvinnor, sÀrskilt ensamstÄende, med lÄg inkomst, lÄg utbildning och mÄnga barn.
Sverige har halverat sjukskrivningarna. Tidningen Dagens Arbete har nyligen granskat vad som hÀnt med alla dem som tillfrisknat. Undersökningen visade att endast en av femton ÄtergÄtt till arbete. I sanning inte mycket att yvas över. Varslen haglar nu över den svenska arbetsmarknaden och kommuner och landsting mÄste ocksÄ de sÀga upp personal, inte för att det Àr brist pÄ arbete, men vÀl brist pÄ pengar. PÄ redan slimmade arbetsplatser ska allt fÀrre personer göra allt mer.
Om den nya statistiken Ă€r ett kvitto pĂ„ bĂ€ttre arbetsmiljö och verkligt tillfrisknande bör det kunna avlĂ€sas i att överdödligheten i Norrbotten Ă€r pĂ„ vĂ€g bort. Ăr det trixeri med siffror vĂ€ntar nya allvarliga hĂ€lsoproblem och samhĂ€llsproblem om hörnet.