"Avvecklingar" i krisens tecken
ÅTSTRAMNINGAR. Inga skattehöjningar, inga nedskärningar lovade finansminister Anders Borg (M) när han presenterade vårbudgeten. Det är inte sant. Det är bara det att höjd skatt och nedskärningar har Borg delegerat till landstings- och kommunpolitikerna. Vården, skolan, omsorgen bantas för att få plats inom allt smalare budgetramar.
Nedskärningarna får kommun- och landstingspolitiker stå för. När skatteintäkterna och statsbidragen minskar måste anställda i välfärdens grundverksamheter lämna sina anställningar.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hälften av det underskottet ska bort i år. Lösningen heter kraftigt höjd landstingsskatt och åtstramningar på utgiftssidan. I januari hade varsel lagts på hundra tjänster. Antalet har sedan dess nästan fördubblats.
Norrbottens landsting är inte ensamt om att kämpa med en ekonomi i obalans. I själva verket är det bara Jönköpings landsting som i år klarar sig undan besparingar och uppsägningar. Såvida inte det ekonomiska läget också där förvärrats. Stockholms landsting står för största besparingen, 800 miljoner kronor, och det kostar bland annat 900 jobb på Karolinska universitetssjukhuset. Inom Skåne sjukvårdsregion ryker 600.
Nya tjänster och nya benämningar dyker upp i krisens spår. Norrbottens landsting har anställt en "personalstrateg" med uppgift att "behandla" och "avveckla" anställda. Ett olyckligt ordval som varken kan dölja eller ändra vad det handlar om.
Alla ska inte sägas upp, andra lösningar som avgångsvederlag och pensionsavgångar nyttjas. I slutändan handlar det ändå om att tjänsterna försvinner, personalstyrkan krymps och färre ska utföra inte bara lika mycket, utan förmodligen mer arbete. I alla fall om befolkningen, åldrande dessutom, ska få den vård den behöver och också få del av alla nya medicinska och tekniska framsteg som gjorts och görs.
Det är ytterligt svårt att tro på talet om övertalighet. Att undersköterskor, sjuksköterskor och läkarsekreterare "avvecklas" på grund av arbetsbrist. Om antalet vårdplatser kraftigt skärs ned, kan övertalighet uppstå, men då på grund av minskad vård, inte minskat behov.
Vårdplatserna som försvinner skulle med säkerhet behövas exempelvis till specialkliniker för äldre som genomgått akut operation, men har flera andra sjukdomar som behöver behandlas innan de skickas hem, och för psykiskt sjuka.
Fyrtiotalisterna har börjat sitt uttåg från arbetsmarknaden, men de riktigt stora pensionsavgångarna kommer nästa år då 45:orna blir ålderspensionärer. Det borde finnas möjligheter att dra ut på bantningen av personalstyrkorna i avvaktan på pensioneringarna. Arbete finns det alldeles säkert åt alla. Det som fattas är pengar till löner och det är ynkligt av regeringen att inte betala ut några extra pengar i år.
Ynkligt och nationalekonomiskt sett en dålig affär. Om både de arbetslösa och ålderspensionärerna ökar kraftigt samtidigt, torde det sammanlagt trycka ner köpkraften rejält och när efterfrågan sjunker, sjunker produktionen och uppsägningarna blir ännu fler.
Så håll för guds skull igång offentliga sektorn, där är efterfrågan minst lika stor som förut, satsa på infrastruktur och på alla dem som behöver pengar för att äta, bo och klä sig. Jobbskatteavdraget är och förblir en flopp. Eller för att citera Swedbanks ekonomers recension av Borgs krispolitik: "Budgetmiljarder har redan förspillts på jobbskatteavdraget istället för mer riktade insatser".
Närmare 90 miljarder kronor hade den moderatledda regeringen haft att jobba med, om den inte gjort precis det högern alltid haft som främsta mål: sänka skatter och då för dem som minst behöver det.