Att ta från de fattiga ...

EKONOMI. Kommunernas ekonomi krisar. Nedläggningar och uppsägningar stundar. De skulle behöva 20 miljarder kronor, men fattiga landsortskommuner får inte ens det de har rätt till. Pengarna går istället till rika lågskattekommuner. Skuld till det har Fredrik Reinfeldt (M) och Maud Olofsson (C), hävdar centerveteranen och tidigare arbetsmarknadsministern Börje Hörnlund.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och vice statsminister/näringsminister Maud Olofsson (C) anklagas av centerveteranen Börje Hörnlund för att röva pengar från fattiga kommuner och ge till de rika.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och vice statsminister/näringsminister Maud Olofsson (C) anklagas av centerveteranen Börje Hörnlund för att röva pengar från fattiga kommuner och ge till de rika.

Foto: JESSICA GOW

Piteå2009-03-03 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Under rubriken "Regeringen diskriminerar med rena maffiametoderna" anklagar Börje Hörnlund på DN Debatt regeringen för att röva pengar från de svagaste kommunerna, fattiga och med högt skatteuttag, och föra över dem till rika lågskattekommuner i framför allt Stockholms län.
Det handlar om miljoner kronor som kommunerna berövats. Några exempel är Gällivare ( 17,3 milj kr), Robertsfors (11,5), Högsby (11,5), Kramfors (20,8).

De som står för trixeriet att ta från de fattiga och ge till de rika är, enligt Hörnlund, statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt och vice statsministern och näringsministern, tillika centerledaren Maud Olofsson. Tillsammans ska de ha kört över kommunminister Mats Odell (KD) och förbjudit honom att skicka ut huvudutredningen om skatteutjämning på remiss.
Slutbetänkandet visade att de stora pengarna skulle gå till de fattiga kommunerna i landsorten och det sammanföll tydligen inte med den Stockholmsfixerade regeringens intressen, vilka partiledningen för det forna landsbygdspartiet centern numera delar.

Hörnlund anklagar regeringen för att med berått mod ha gett sig på de allra svagaste kommunerna. "Att inte ens skicka huvudförslaget på remiss, ja rent ut sagt förhindra att ansvarig minister kunde göra det. Det är rena maffiametoder", är en salva han avfyrar.
Hörnlund pekar på flera avgörande faktorer i sin anklagelseskrift. Först och främst att skatteutjämningen kommit till därför att staten bestämt att stora kostnadskrävande verksamheter som skola, barn- och äldreomsorg, sjukvård med mera, ska skötas av kommuner och landsting. Och inte nog med det; regering och riksdag bestämmer också i detalj hur verksamheterna ska skötas.

Då måste staten också se till att kommunerna och landstingen får de pengar som krävs för att hålla igång de här verksamheterna och ge medborgarna likvärdig och rättvis behandling oavsett var de bor och verkar. Istället kommer ett orättfärdigt skatteutjämningssystem kombinerat med frysta statsbidrag, också det alliansregeringens verk.
Piteå kommun förlorar i år 10 miljoner kronor, nästa år 20 miljoner kronor och så växer minusposten år efter år. Piteå tillhör de kommuner som klarar budgeten i år, men för nästa år står prognosen på minus. I andra norrkommuner är ekonomin redan mycket hårt ansträngd. Sjukhem och demensboenden läggs ner trots långa köer av sökanden, personal sägs upp och det lånas till akuta utgifter. Dit hör Kalix kommun som måste låna till löner.

Kommunerna som lever under så fattiga förhållanden är samma kommuner som genom åren försett framför allt Stockholmsområdet med ung, utbildad arbetskraft och bidragit med miljarder och åter miljarder kronor till landets ekonomi genom exploatering av vattenkraften, skogen och malmen.
Utan dessa tre basnäringar skulle Sverige ha ett rejält underskott i handelsbalansen med utlandet. Överskottet från exporten av skogs- och gruvnäringen är långt större än hela det samlade överskottet. Inte ens verkstadsindustrin, där fordonsindustrin och telekom ingår, kommer upp i de här näringarnas netto på närmare 130 miljarder kronor.
Ändå ska kommunerna i norr stå med mössan i hand och tigga riksdag och regering om pengar för att klara grundläggande service till sina medborgare och förvägras anständiga kommunikationer som Norrbotniabanan. Ord som kolonialism känns inte alltför främmande.
Det är bara att hålla med Börje Hörnlund; vi behöver en annan sorts regering. En som har litet rättvisekänsla i sig. Och hemskt gärna fler riksdagspolitiker av Börje Hörnlunds kaliber.

Fotnot: Börje Hörnlund är född i Nordmaling. Skogsmästare till yrket. Centerpartist. Riksdagsledamot 1976-96. Ledamot av riksbanksfullmäktige 1988-91. Arbetsmarknadsminister 1991-94. Därefter landshövding i Västernorrlands län 1996-2000.
Läs mer om