Årets Nej-sägare: Margot Wallström.
Årets stjärngosse: Christer Fuglesang. Efter många uppskov äntligen uppskjuten.
Årets yrke: Bonde.
Årets omskakare: JK Göran Lambertz. Fick juristkollegor att se rött och Expressen på fall.
Årets come back 1: Carl Bildt i svensk utrikespolitik.
Årets come back 2: Christian Olsson som trestegshoppare.
Årets come back 3: Mona Sahlin som partiledarkandidat.
Årets Göran: Greider, debatterar och skriver överallt, även i Dala-Demokraten.
Årets 100-åring: Flamman, f d Norrskensflamman. Tänd en gång i Malmberget, två gånger nerbrunnen men aldrig släckt.
Årets akademiledamot: Kristina Lugn.
Årets femhundring: Sverker Olofsson, de lurades vän och fuskfabrikanternas skräck.
Årets lag: Jantelagen. "Partiledare? Nej, inte ska väl jag..."
Årets snabbkarriär: Maria Borelius: Hann knappt tillträda sitt ministerjobb så hade hon avgått.
Årets skatt: Fastighetsskatten.
Årets rysare: OS-curlingens damfinal mot Schweiz. Mycket mer rafflande än valvakan.
Årets mest stensäkra: Anette Norberg i samma OS-final.
Årets floskeltopp: Lyfta frågan. Känna sig bekväm. Ligga i framkant.
Årets hysteri: Fågelinfluensan.
Årets citat: Hockeyspelaren Per Ledins "råttet är mågat".
Årets mest ovetande: Lars Leijonborg.
Årets flopp: Feministiskt initiativ. Av de optimistiska kalkylernas tio procent blev det bara 0,7 då rösterna var räknade.
Årets det var då på tiden: Skellefteå AIK tillbaka i Elitserien.
Årets slagpåse: Ams.
Årets fighter: SSU-ordföranden Anna Sjödin.
Årets ord: Utsläppsrätter. A-kassa. Jobbpolitik. Klimatchock.
Årets äntligen: Hagamannen. Avslöjad, gripen och dömd.
Årets sjukfrånvarande: Fidel Castro.
Årets mest oväntade: Det blågula guldregnet i vinter-OS.
Årets husbyggare: Göran Persson.
Årets nybörjare: Fredrik Reinfeldt. Är han så osäker i sin nya roll som han verkat?
Årets djur: Efter pudeln kom rondellhundarna.
Årets mobboffer: F d statssekretare Lars Danielsson.
Årets tomrum: Efter Göran Persson, både i partiet och i politiken.
Årets samtalsämne: Vädret.
Årets trend: Listor, särskilt mot slutet.
För övrigt vill jag gärna citera vad Tage Erlander skrev i sin dagbok på Harpsund den 31 december 1956, efter att för första gången ha upplevt en nyårsafton med tv: "Nyårsaftonen blev denna gång kraftigt störd av televisionen, så det blev inte alls så trevligt och värdigt som vi haft det alla föregående år".
Sen dess har vi ju haft femti år att vänja oss. Men visst står sig Erlanders omdöme fortfarande. Tolvslaget gör sig bättre i radio. Inget ont om Jan Malmsjö i vargskinnsmössa. Eller "Nyårsklockorna". Men det personliga tilltalet i radio är oöverträffat, inbegripet Tegners "Det eviga", Sveriges domkyrkoklockor och Händels kungliga fyrverkeri. Mer närliggande fyrverkerier kan man med fördel avnjuta genom fönstret.
Gott Nytt År!