LEDARE: Arbetsvillkor, hälsa och ork

Var fjärde kvinna som har ett jobb, arbetar deltid. Förra månaden blev det ännu tuffare för alla de tim- och deltidsanställda kvinnorna. Då infördes alliansregeringens 75-dagars gräns för möjligheten att stämpla upp till heltid. Den berör drygt 50 000 deltidsarbetande kvinnor som söker heltid och i väntan på detta deltidsstämplar.
Den socialdemokratiska regeringen hade lagt förslag som skulle ge anställda laglig rätt till heltid. Förslaget skrotades av den borgerliga alliansregeringen som istället lägger allt ansvar på den anställde och den arbetssökande. Vägra ta deltid så får du nog heltid, är rådet från regeringshåll.

Socialdemokratiska partistyrelsen har tillsammans med Kommunal tagit fram ett program om kommunala mönsterarbetsplatser. Här blåses nytt liv i kravet på lagstiftning om rätt till heltidsarbete, med möjlighet till självvald deltid.
Den lagstiftningen lär inte bli av så länge alliansen har regeringsmakten, men socialdemokraterna kan köra sitt eget lopp och införa modellen i kommuner och landsting där de är i majoritet och också trycka på i opposition.
Malå och Piteå kommuner tillhör föregångarna på området. Från årsskiftet 2005/2006 är alla inom äldre- och handikappomsorgen i Piteå anställda på heltid. Den som väljer att arbeta mindre än 100 procent gör ett frivilligt val.

I april, ungefär samtidigt med att skärpta regler för deltidsstämpling infördes, meddelade s-styrda Dalarnas landsting att man inför anställningsavtal med rätt till heltid och möjlighet till deltid för Kommunals medlemmar. Dalarna blir första landsting i landet som gör om alla tjänster till heltider. I Dalarna hänger också samtliga s-styrda kommuner med på reformen.
I Norrbotten är såväl landstinget som nästan samtliga kommuner socialdemokratiskt styrda och möjligheten att följa Piteås och Dalarnas modell goda för att, åtminstone successivt, göra om deltidstjänster till heltidstjänster. Sjuttiofem stämpeldagar går fort och att försörja sig på en deltid inom vård och omsorg lär vara svårt. Med en heltidsanställning följer dessutom stor trygghet och många fördelar som deltidaren och den ständige spring- och timvikarien inte når.

En annan sida av saken är att heltid inom de här yrkesområdena är tufft. Slitigt jobb på slimmade arbetsplatser. Under 1990-talet försvann 90 000 jobb inom offentliga sektorn. De har aldrig kommit tillbaka. Nedgången har istället fortsatt.
En färsk rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, visar på en glädjande ökning av jobben inom privata sektorn, medan offentliga sektorn går kräftgång. Det är knappast något för stat, kommuner och landsting att yvas över.

I Piteå kommun väljer ungefär hälften av "kommunalarna" att arbeta deltid trots rätten till heltid. Man skulle kunna tro att det är de unga med småbarn och barn i skolåldern som väljer att arbeta mindre, men det är framför allt de äldre med utflugna barn som går ner i tid. Det kan bero på att de äldre är mer slitna än de yngre, men också på att de äldre har bättre råd än de yngre att avvara en del av lönen.
När Malå kommun 1998 införde heltid för alla inom vård- och omsorg fick man deltidssjukskrivna istället för deltidsarbetslösa. När kommunen då sänkte en heltid från 40 till 34 timmars arbetsvecka sjönk sjuktalen, sjukskrivna återvände till jobbet och inga nya långtidssjukskrivningar noterades.
När Kiruna kommun införde sextimmars arbetsdag inom hemtjänsten sjönk sjuktalen med 17 dagar per anställd.

I debatten framförs krav om att pensionsåldern måste höjas för att samhället ska klara pensioner och den allmänna välfärden. Börja med att sänka arbetstiden och anställ fler så att människor i alla fall orkar jobba till dess de närmar sig 65-årsdagen.

Ledare: Arbetsvillkor, hälsa och ork