Arbetsmarknadsministern tror pÄ konsumentkraft
ARBETSMILJà En av de ÄtgÀrder som den borgerliga regeringen genomförde under förra mandatperioden inom arbetsmiljöomrÄdet var att lÀgga ner Arbetslivsinstitutet. Anslagen till Arbetsmiljöverket har sedan Är 2006 minskat med 30 procent. Nu visar statistik att sÄvÀl arbetsskadorna som arbetsplatsolyckorna ökar.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström anser att arbetstagarna ska pÄverka arbetsgivarna att förbÀttra arbetsmiljön genom att vÀgra ta jobb hos arbetsgivare som struntar i arbetsmiljön.
Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX
Detta Àr en ledare. PiteÄ-Tidningens ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.
Oseriösa arbetsgivare kan frestas att nagga pÄ arbetsmiljöarbetet för att klara kortsiktiga lönsamhetsmÄl. Insikten om detta har varit grunden för statens inblandning pÄ arbetsmiljöomrÄdet. NÀr det gÀller Arbetslivsinstitutet var tanken att genom den forskning som institutet initierade och stödde fÄ fram ett bÀttre kunskapsunderlag kring hur man kan uppnÄ ett hÄllbart arbetsliv och att fÄ fram empiriska belÀgg för att arbetsmiljöarbete Àven Àr lönsamt ur ett arbetsgivarperspektiv sÄvÀl pÄ kort som pÄ lÄng sikt. Men arbetslivsinstitutets uppdrag var ÀndÄ bredare Àn sÄ. Institutets forskning hade Àven fokus pÄ det goda arbetslivet i stort och studierna handlade Àven om hur delaktighet och inflytande, arbetsorganisation, partssamarbetet, utvecklingsmöjligheter i yrket och möjligheterna till utbildning pÄverkade situationen i arbetslivet.
Avlövningen av Arbetsmiljöverket har fÄtt till effekt att antalet inspektioner av farliga arbetsplatser minskat kraftigt. Detta innebÀr att riskerna för oseriösa arbetsgivare att Äka pÄ sanktionsÄtgÀrder ocksÄ minskat. Detta lÀr öka frestelserna för oseriösa arbetsgivare att ÄsidosÀtta sitt arbetsmiljöansvar.
Alliansregeringen sÀger sig prioritera arbetsmiljöfrÄgorna, men detta Àr inget annat Àn en lÀpparnas bekÀnnelse. Man har valt att minska de statliga insatserna för arbetsmiljöarbetet. I en intervju i LO-tidningen lyfter den moderata arbetsmarknadsministern Hillevi Engström i stÀllet fram konsumentmakten pÄ arbetsmarknaden som lösning pÄ arbetsmiljöproblemen. En tanke som Àven förre arbetsmarknadsministern Sten Otto Littorin förfÀktade. Tanken som Engström ger uttryck för Àr att arbetstagarna genom att vÀlja bort arbetsgivare som inte prioriterar en god arbetsmiljö och pÄ sÄ sÀtt med marknadsekonomiska mekanismer kan sÀtta press pÄ arbetsgivaren att satsa pÄ arbetsmiljön för att förbÀttra sitt konkurrenslÀge.
Detta kanske fungerar i moderaternas utopiska samhÀllsmodell. Men den lÀr inte fungera i dagens Sverige. Med en arbetslöshet pÄ 8-9 procent och en arbetslöshetsförsÀkring som regeringen urholkat stÄr arbetstagaren sig slÀtt. Vilken arbetslös har i praktiken möjlighet att tacka nej till ett jobb med hÀnvisning till att arbetsmiljön pÄ den erbjudna arbetsplatsen Àr för dÄlig. A-kassahandlÀggarna lÀr skratta den arbetslöse rakt i ansiktet och helt i linje med regeringens förÀndrade regler plocka bort a-kasseersÀttningen för att den arbetslöse tackat nej till ett jobb.
Konsumentmakten kommer inte att fungera och kunna sÀtta press pÄ de oseriösa arbetsgivarna att förbÀttra arbetsmiljön. Det Àr i stÀllet risken för inspektioner och sanktioner i Jan Björklundsk anda som biter pÄ dessa arbetsgivare. Anslaget till Arbetsmiljöverkets tillsyns- och informationsarbete mÄste dÀrför öka drastiskt. Samtidigt mÄste forskningen i arbetsmiljö- och arbetslivsfrÄgor prioriteras, sÄ att de seriösa arbetsgivare som vill förbÀttra arbetsmiljön kan fÄ stöd. Det behövs sÄledes mer av bÄde morot och piska i arbetsmiljöarbetet. Det rÀcker inte med konsumentmakt.