Det tycks vara alliansregeringens arbetslinje för en hel ungdomsgeneration.
I synnerhet, och kanske som en självklarhet, är det framförallt svårt för ungdomar som hoppat av skolan eller som inte klarar sin skolgång med examen att möta en kravfull arbetsmarknad. Samtidigt växer gruppen av utanförstående bara växer och växer.
Förra året ökade antalet människor som försörjdes med av sociala ersättningar med 2,5 procent. Drygt 800 000 personer är beroende av bidrag för att klara sin vardag.
Det är i välbeställda bostadsområden som de flesta ungdomar går till högre studier medan ungdomar i mer utsatta områden har en tendens att hoppa av sina studier. Denna segregation har pågått under lång tid, men ha först under senare år uppmärksammats på allvar.
Kravet på flexiblare arbetstider och allt mer slimmade organisationer, där färre anställda gör allt mer, har dessutom gjort att det blivit norm för arbetsgivare att låta anställda jobba mer övertid än att anställa nytt.
Nu får vi säkert leva med övertider. Många är beroende av att jobba extra för att få ekonomin att gå ihop med en uppenbar en risk att alltför långa arbetsdagar på sikt skadar hälsan.
Stressen och det uppskruvade tempot i arbetslivet parat med att vi jobbar allt mer har i sin förlängning lett till att sjukskrivningar och att de för samhället så kostsamma långtidssjukskrivningarna.
Självfallet kan detta ha flera orsaker, men för mycket arbete i en allt stressigare miljö väger tungt när orsakerna till ohälsotalen analyseras.
Kravet på kortare arbetstid framförs inte med samma hetta idag som för ett par decennier sedan, då sextimmarsdagen var en paradfråga för bland annat Vänsterpartiet och en huvudfråga för det Socialdemokratiska kvinnoförbundet.
Idag finns det inget uttalat krav på förkortad arbetstid från en bred löntagarmajoritet. Någon lagstiftning är det inte tal om. Snarare då en lag om rätt till heltid. Något som den förra Socialdemokratiska regeringen förberedde, men som högeralliansen kastat i papperskorgen och där det fortsättningsvis befinner sig.
Arbetstidens längd och höga övertidsuttag måste tas på yttersta allvar i ett samhälle, där jäkt och stress och ett uppskruvat arbetstempo skapat nya sjukdomsbilder. Hur arbetstiderna ser ut är dessutom avgörande för hur vi kan förena arbete med familjeliv.
I ett rättvist samhälle, något som vi förhoppningsvis vi alla strävar mot, måste det dessutom till starka och robusta trygghetssystem. Inte minst i arbetslivet.
Det som hänt över tid är att visstidsanställningarna blivit allt fler.
I dag är det inte ovanligt att personer över 30 år, och ännu äldre, har tillfälliga jobb istället för fasta anställningar och stabilitet i tillvaron.
Allt fler tillfälliga arbeten och en pinsam a-kassa ger knappast visioner om en tryggare framtid på arbetsmarknaden vare sig för unga eller gamla.