LEDARE: Är utjämningen en skatt på avundsjuka?

Kritiken mot det kommunala skatte- och kostnadsutjämningssystemet har varit hård från de kommuner som är nettobetalare i utjämningssystemet. Kritiken har varit hårdast från moderat håll, och då främst i form av ifrågasättande av systemets existens, men kritiska röster har även höjts från vissa socialdemokratiska företrädare i Stockholmsområdet kring systemets utformning och man har krävt att vissa nya faktorer ska införas som grund för beräkningarna inom utjämningssystemet.
I januari 2009 skrev sex moderata kommunstyrelseordföranden och två andra ledande moderata kommunpolitiker i Stockholmsområdet en kritisk debattartikel på Newsmill med rubriken "Orimligt att just våra invånare ska betala kommunalskatt till andra kommuner". I artikeln skriver de bland annat:
"Det kommunala skatteutjämningssystemet har från tid till annan diskuterats flitigt främst för att det ansetts bryta mot regeringsformen som stipulerar att "Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter". Skatteutjämningssystemet innebär dock att ett fåtal kommuner tvingas ta ut skatt av sina egna invånare för skötsel av även andra kommuners upp-
gifter ... Sedan 1996, då i huvudsak nuvarande konstruktion av skatteutjämningen infördes, har invånarna i våra 8 kommuner betalat netto 19, 1 miljarder kronor."

De åtta moderata politikerna menar också att utjämningssystemet motverkar tillväxtambitionerna i de kommuner som tvingas bidra till utjämningssystemet. De skriver: “Skatteutjämningen är dessutom ett synnerligen dåligt incitament för att öka tillväxten i kommunerna. I och med att systemet bygger på en i det närmaste total utjämning innebär det att all den tillväxt som sker i den egna kommunen solidariskt ska delas med övriga kommuner. Detta är knappast något som uppmuntrar till lokala satsningar."
Kommunstyrelsens moderata ordförande i Lidingö går ett steg längre i sin kritik av skatteutjämningssystemet när han några veckor senare skriver följande: “För Lidingö och övriga drabbade kommuner gräver skatteutjämningen stora hål i våra kommunala budgetar. För staten handlar det om någon enstaka procent av de samlade skatteintäkterna. Det kommunala nettotillskottet behövs helt enkelt inte för att finansiera skatteutjämningen utan är bara en skatt på avundsjuka."
Det är förvisso enkelt att förstå de moderata företrädare som upplever frustration över att de inte får behålla de skattemedel de tar in till kommunkassan, utan i stället i solidaritetens namn måste dela med sig av en mindre del av skatteintäkterna till fattigare kusiner. Men handlar det då om ren och skär avundsjuka från den fattige kusinen från landet? Knappast.
På en punkt måste man ge de moderata kommunpolitikerna rätt när de påtalar att det kommunala utjämningssystemet inte står och faller med det de nettobetalande kommunernas tillskott till systemet. Enligt kommunpolitikernas artikel på Newsmill uppgår det kommunala tillskott som de tolv nettobetalande kommunerna står för mindre än sex procent av omslutningen i hela utjämningssystemet. Resten står staten för.
Det är kanske så att hela ansvaret för utjämningssystemet skulle överföras till staten. Men då inte utifrån att de tolv kommunernas börda ska lätta, utan i så fall utifrån perspektivet att man då tar av de moderata kritikerna deras starkaste argument, den påstådda stölden från de egna skattebetalarna. Då kanske det skulle bli lite lugn och ro kring det kommunala utjämningssystemet. Men nog skulle det kännas som en sur eftergift till de egotrippade stockholmsmoderaterna.

Ledare: Är utjämningen en skatt på avundsjuka?

SKATTEUTJÄMNINGSSYSTEMET Förra veckan inledde vi en artikelserie om det kommunala utjämningssystemet. Veckans artikel försöker belysa den kritik, som till största del kommer från moderat håll i tillväxtkommunerna kring Stockholm.