Är någon värdig ett OS?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
SSU är en av de organisationer som driver kravet om bojkott. De menar att omvärldens regeringar håller kusligt tyst - även den svenska regeringen - om de grymheter som begås i Kina. Vi har, hävdar de, ett kollektivt ansvar för att försvara demokratin.
Frågan är var OS ska hållas om vi bara vill delta i övningar där allt är politiskt koscher?
Borde vi har varit med i Rom 1964? Med tanke på hur italienska kvinnor har det? Och hur korrupt landet är?
1968 i Mexico City var glasklart nej. Där mördades hundratals protesterande människor strax innan spelen öppnades.
1972 var det dags för OS i München. Med tanke på alla gamla nassar som då fortfarande fanns i ledande positioner i Västtyskland kunde det också ha bojkottats.
Men hur var det i Montreal? 1976 fanns väl inga bojkottskäl? Jodå, alla som vet något om Kanadas indianer har också goda skäl att stanna hemma.
1980 i Moskva och 1984 i Los Angeles är naturligtvis omöjliga. Två imperialistiska supermakter väl värda att påminnas om att vi andra är demokrater och antikolonialister.
Söul och Barcelona (1988 och 1992) är inte lika lätta att hitta argument mot. Men jag vill minnas att baskerna hade synpunkter som de tyckte försvann i sportaktiviteternas naivitet och jag har hört Nordkoreaner ha specifika synpunkter på Sydkoreas legitimitet som stat.
Atlanta (1996) är supermaktsland och därför omöjligt, och vem behöver föreläsa om Sydney (2000) och aboriginerna? Aten var tveksamt. Den behandling som grekerna just nu utsätter den nybildade Makedonska staten för är löjlig och förtjänar en näsknäpp. Det är en påminnelse om att detta land inte gjort upp med sitt förflutna.
Nästa OS ska hållas i London 2012. Det höjs redan röster för bojkott eftersom Storbritannien deltar i ockupationen av Irak. Och jag tar för givet att SSU ska instämma i den kampanjen.
Således. Kanske lika bra att lägga ner OS. För var ska spelen hållas i fortsättningen? Vilken stad? Stockholm kanske? Vi har ju såväl jämställdhetsombudsman som mellanmjölk i skolorna.
Nja, det förekommer ganska ofta att vi får höra att vi behandlar våra minoritetsfolk illa. Framförallt samerna. Så det kan vi nog glömma ...
Och om nu SSU och alla andra bojkottare menar allvar - ska vi ha några ekonomiska förbindelser med ett land som Kina? Ska vi bara bojkotta om det inte innebär några större uppoffringar?
Får bojkotter kosta oss något?