Ännu en "Björklundare"
UPPFOSTRAN. Skolk ska skrivas in i alla högstadie- och gymnasieelevers betyg. Det är utbildningsminister Jan Björklunds senaste skolreform i uppfostrande syfte. Bakom skolk finns alltid en orsak. Är det kanske där problemlösningen ska börja.
Utbildningsminister Jan Björklund satsar på skolk i betygen i uppfostrande syfte.
Foto: Marc Femenia / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"I ett par avseenden har ju OECD konstaterat att vi är värst i världen: vi har mest skolk, flest sena avkomster, störst skadegörelse och det grövsta och mest kränkande språkbruket". Metro 2006-12-27.
Uttalandet är ett av många där Jan Björklund citeras i Sveriges Radios granskande artikelserie Kris i skolan? De granskande journalisterna har kollat i de undersökningar utbildningsministern hänvisar till och kan visa att Sverige inte alls är värst i världen. Sverige hamnar på eller i närheten av OECD-genomsnittet. Till och med före mönsterlandet Finland.
I onsdagens TT-intervju är utbildningsministern betydligt hovsammare. Han medger att det inte finns någon statistik som visar hur omfattande skolket är. "Björklundaren", som ogiltig frånvaro i betyget populärt kallas i Stockholms skolvärld, grundas på personliga erfarenheter och intryck han fått vid besök i grundskolor och gymnasier.
Skolket är oacceptabelt stort, anser Björklund och denna olat ska uppfostras bort. Verktyget är att varje skolktimme ska stå i betyget som eleven ska visa upp för föräldrarna, tvingas förklara, skämmas och lova att aldrig mer göra så. Ungefär så ska det väl gå till, får man anta.
Jan Björklund torde ha rätt i att omfattande skolk påverkar studieresultatet
negativt och han har säkert också rätt i att storskolkare oftare hamnar i arbetslöshet, kriminalitet och missbruk. Men det är ingen absolut sanning och inte heller att den som skolkat från skolan också kommer att skolka från jobbet. Däremot kan det bli så att ogiltig frånvaro, inskrivet i betygen förstör framtida möjligheter att få ett jobb. Även om det inte står i slutbetyget, finns det nedtecknat.
Men visst är det viktigt att skolan uppmärksammar elever med hög frånvaro. Vill skolan också hjälpa eleven att komma till rätta med problemet räcker det inte med att skriva in antalet timmar med olovlig frånvaro i betyget. Det är enbart bestraffning som möjligen kan förmå några att skärpa sig, men i de flesta fall lär medlet vara verkningslöst eller till och förvärrande.
Först och främst gäller det att ta reda på orsaken till skolket och sedan försöka göra något åt den. Mobbning är en klassisk orsak till att elever håller sig borta från skolan. Det kan också vara så att de där föräldrarna, som ska tala sonen eller dottern till rätta, är själva orsaken till att de skolkar. Barn och ungdomar som har ett hyggligt liv på fritiden och som trivs i skolan, kommer också till skolan.
"Elever kan ha det trassligt hemma och orkar av den orsaken inte gå till skolan. Har då skolan inte hjälpt dem är det inte rätt att straffa dem två gånger genom att ange frånvaron i betyget". Kloka ord av Mette Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Skolan är den största arbetsplatsen, full av pojkar och flickor på väg att växa upp. Unika individer, med unika karaktärer och förutsättningar. Skolans uppgift är att rusta dem så väl som möjligt för vuxenlivet. Ett tufft uppdrag som inte kan fixas med mer kontroll och bestraffning. Mer personal som skolkuratorer, psykologer, lärare, helst eldsjälar, och mindre klasser förefaller mer framgångsrikt och i takt med tiden.
Det kostar, men skolan måste få kosta. Där finns ju nationens framtid.