Det har varken bivit hackat eller malet av detta. Centern kämpar fortfarande bland de partier som ligger farligt nära fyraprocentsspärren i väljaropinionen.
En av förklaringarna till detta är att Annie Lööf hittills inte övertygat under sin tid som Centerledare.
Senast ville hon visa något av handlingskraft när hon avskedade Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet för dennes godtycke med myndighetens pengar, där ansenliga summor gått till bland annat intern representation. En helt riktig åtgärd från Centerledarens sida.
Men även Annie Lööf har fastnat i syltburken. Under bara tio månader som näringsminister har hennes departement representerat för 357 000 kronor. Nu försöker man mörka om detta.
Enligt Aftonbladets mångåriga politiska kommentator Lena Mellin finns bland annat ett antal spritnotor som strider mot det egna departementets regler för representation. Rätt eller inte? Det får framtiden utvisa.
För Centerledaren är det hur som helst en black om foten.
Samtidigt hörs allt fler bekymrade röster i borgerliga media, bekymrade över att den borgerliga alliansen blivit allt mer villrådig. Ett efter ett går de fyra partierna ut och profilerar sina egna frågor. Så även Centern. Sammanhållningen sätts på prov.
Under de senaste åren har det skett flera positionsförändringar inom de borgerliga partierna.
Ett parti som tagit flera steg åt höger är Centerpartiet.
Centerpolitik idag handlar mer om sänkta skatter och om högerns systemskifte i välfärden än om att företräda glesbygdens småfolk. En politik som med emfas hyllats av dess arkitekt Maud Olofsson och nu av efterträdaren Annie Lööf. En politik vars innehåll tycks ha som mål att urholkat välfärden istället för att stärka denna.
Någon framgångslinje har heller det inte varit. Tillsammans med Kristdemokraterna kämpar partiet dessutom om att inte ha de lägsta opinionssiffrorna i så gott som alla mätningar som görs. Och de är numer inte få.
Man måste tycka en aning synd om de traditionella Centerpartister, de som fortfarande är trogna sitt parti. Detta i ett klassiskt folkrörelseparti som numer ständigt körs över av sin egen partiledning.
Annie Lööf och Centern går på tomgång. Å ena sida vill man vara många till lags, å den andra härskar ett mått av politisk cynism.
Välfärdspolitiken har hamnat i träda.
Nu hänvisas allt fler till kommunernas försörsjningsstöd. Det som tidigare hette socialbidrag. Vad är det för trygghet? De arbetslösa blir samtidigt fler. Det är ingen liten grupp utan uppgår snart minst nio procent av arbetskraften. Ett oroande tecken när vi är på väg in i en lågkonjunktur.
Regeringen talar gärna om hur många nya arbetstillfällen man skapat, men inte en susning om hur man ska få fart på arbetsmarknaden så att färre hamnar i långtidsarbetslöshet och utanförskap.
Som alltid är det de svaga, de som redan är arbetslösa och långtidssjuka som drabbas. Allt medan Annie Lööf och regeringen har bekymmer med krognotor.