Angela Merkel i vinnarhålet
val På söndag väljer Tyskland en ny förbundsdag. Allt talar för att Angela Merkel får nytt förtroende som förbundskansler. Alla opinionsmätningar pekar på detta även om SPD (Socialdmokraterna) under ledning av vice förbundskansler och sittande utrikesminister Frank-Walter Streinmeier gjort en överraskande bra valrörelse och knappat in på CDU:s och Merkels tidigare så stora försprång.
Förbundskansler Angela Merkel (CDU) väntas få nytt förtroende när Tyskland går till förbundsdagsval den 27:e september.
Foto: Gero Breloer
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fördel för Angela Merkel är att jobben så smått börjar komma och att allt fler tecken tyder på att ekonomin börjar få upp farten igen. Den ekonomiska världskrisen har slagit hårt mot den tyska exportindustrin, men den börjar så sakteliga återhämta sig. Tysklands roll som motor i den europeiska ekonomin är förhoppningsvis på väg tillbaka och det i snabbare takt än man tidigare kunnat tro.
Angela Merkel har som förbundskansler visat sig vara, dels pragmatisk och lyssnande, dels resultatinriktad. Hon har lyckats lotsa sig förbi de flesta blindskär. Något av de små stegens politik.
Den stora koalitionen mellan socialdemokrater och kristdemokrater tycks också på de flesta tunga poster bestå av politiker som är prestigelösa.
Det är nödvändigt om resultat ska nås och tuffa beslut fattas mellan två så ideologiskt vitt skilda partier. Självfallet finns det motsättningar, men inte om vägvalet för den ekonomiska politiken. Det är sannolikt det förhållandet som gjort att valrörelsen hittills varit så lam. De två stora partierna i koalitionen håller igen på kritiken mot varandra, eftersom man hittills varit eniga om de politiska tagen.
I förbundsdagen skiljer det i dag endast fyra mandat mellan CDU och SPD, men det måste till ett under för att Socialdemokraterna ska bli största parti. Däremot har den stora koalitionen medfört att småpartierna vädrat morgonluft. Liberalerna (FDP) har varit framgångsrika i opinionen liksom Die Linke (PDS).
Die Linke med Oskar Lafontaine och Gregor Gyse i ledningen kan bli tungan på vågen om det blir ett jämnt val. Gyse kommer från det gamla kommunistpartiet i Östtyskland och är partiordförande. Oskar Lafontaine är före detta socialdemokratisk partiordförande och finansminister som hoppat av och utgör den andra delen av die Linkes partiledning. Han lockar framförallt vänstersocialdemokrater. Detta trots sitt privata lyxliv med både privatplan och stora dyra bilar av kända tyska märken och en rad biffiga livvakter. Budskapet når ändå fram.
Partiet har hämtat merparten av sina röster i de östra delarna av Tyskland. Nära 30 procent av partiets sympatisörer finns här. I östra Tyskland är arbetslösheten i genomsnitt drygt 20 procent. Utflyttningen till västra Tyskland har varit hög sedan landet enades. Arbetslöshet och en oviss framtid har gjort att PDS byggt upp en stark ställning.
Men det blir knappast något samarbete mellan SPD och PDS. I alla fall inte på riksplanet. Socialdemokraterna har sagt ett tydligt nej till detta. Man kan över huvud taget inte tänka sig att samarbeta med före detta kommunister och en avhoppad oberäknelig populist som Oskar Lafontaine.
Tyskland är Europas största ekonomi och världens största exportland med en exportandel som omfattar drygt nio procent av världsmarknaden. För EU, och därmed också för Sverige, är därför den nya ekonomiska optimismen i Tyskland något positivt och valet viktigt för hela Europa.