Allt svårare för Bush
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
USA:s president George W Bush sitter ändå säkert i sadeln fram till nästa presidentval i november 2008, men kritiken mot honom blir allt tuffare och han har fått allt svårare att manövrera politiskt sedan demokraterna lyckats erövra majoriteten i kongressens båda hus.
Bushs opinionssiffror har aldrig varit så låga som i dag. Man får gå tillbaka till Richard Nixons värsta Watergate-år för att se motsvarande låga opinionssiffror. Inget tyder på att Bush har kraft eller möjlighet att vända den nedåtgående spiralen. Politiskt har hans administration gått i stå.
För George W Bush och hans närmaste medarbetare har kriget i Irak blivit den tunga politiska kvarnstenen. Misslyckandet blir allt synligare. Frågorna kring varför kriget gått som de gått blir allt fler. Inte bara från demokrater utan också från allt fler republikaner, som ser framåt mot valet 2008. Man vill ju bli omvald, då är inte uppställning för ett katastrofalt krigsäventyr något att skryta över. Kraven på att dra bort de amerikanska styrkorna från Irak har blivit allt högljuddare.
I den maktposition som presidenten i USA befinner sig i, är det kanske också lätt att hamna i någon form av arrogant självgodhet över sin egen förträfflighet. Då kan det vara svårt att ta till sig andras kritik. Ja-sägarna dominerar. Något som drabbat George W Bush. Som kanske annars privat är den trevlige man som både Göran Persson och Fredrik Reinfeldt beskrivit honom som att vara.
I USA har demokraterna efter några år av ökenvandring åter börjat agera tufft och viljeinriktat för att med förnyad kraft utmana republikanerna när Bush presidentperiod går ut. Med Bush som sänke hos republikanerna finns självfallet öppningar för ett maktskifte nästa år.
Det irakiska folket kunde aldrig erövras. Visst fanns det, och finns, grupper i Irak som känner tillfredsställelse med att diktatorn Saddam Hussein störtades, men samtidigt finns ett växande motstånd mot den ockupation som fördjupat konflikterna mellan olika folkgrupper i det splittrade landet. Sanningen är att USA och dess allierade aldrig lyckades skapa förutsättningarna för en fredlig och demokratisk utveckling i Irak.
Det är USA som ensamt sätter dagordningen i Irak. I stället för att gå mot lugn och demokrati befinner sig Irak mitt i ett allt blodigare inbördeskrig. Kaoset bara ökar liksom det urskillningslösa våldet. Hundratals civila dödas varje vecka.
Bush-administrationen famlar numer i blindo över hur man ska reda ut katastrofen i Irak samtidigt som protesterna mot kriget på hemmaplan närmar sig Vietnam-nivå. Kriget har kostat tiotals miljarder dollar och USA:s budgetunderskott är enormt. Något som kan komma att påverka världsekonomin och därmed dagens högkonjunktur på ett framtida negativt sätt.
Irak-kriget har blivit ett tragisk och blodigt fiasko för George W Bush.