Ingen kan förstås ge ett ordentligt svar, men allt fler är tveksamma till att hon ska lyckas vända den nedåtgående trenden. Få tecken tyder på det just nu, men större under har skett förr även i politiken. Nu ligger inte hela svaret hos den partiledare man valt. Detta skedde under stor enighet och med förhoppningar om att Annie Lööf skulle vända det ras som inleddes långt innan hennes inträde som partiledare.
Både Annie Lööfs och företrädaren Maud Olofssons vägval har varit att flytta partiet åt höger och med satsningar på att övertyga storstädernas väljare om partiets förträfflighet. Hittills en helt misslyckad politik som i värsta fall kan medföra att centern förlorar sina riksdagsplatser vid valet 2014. En sådan utveckling ligger i färdriktningen. Det finns fortfarande centerpartister som drömmer sig tillbaka till Thorbjörn Fälldins tid som partiledare, då man efter valet 1973 blev det överlägset största borgerliga partiet med 25 procent av rösterna.
Men det var i forntid. I nutid finns inte många glädjeämnen.
Efter att Fälldin bryskt avpolleterades har partiledarna kommit och gått. Med Maud Olofsson trodde många att det skulle bli förändring till det bättre. Nu kommer centern tillbaka, hette det då.
Partistrategerna drömde åter om en center som kunde utmana Moderaterna om att vara största borgerliga partiet. Till att börja med såg det ut som om Maud Olofsson också skulle kunna vända skutan, men det var bara under en kort tid. I de senaste väljarundersökningarna håller sig partiet i bästa fall över fyra procent av väljaropinionen. Men oftare under än över fyraprocentsspärren.
Nu handlar det om att överleva än att nå 25 procent av rösterna.
Enligt SCB:s stora väljarundersökning är det bara två procent av 18–24-åringarna som kan tänka sig att rösta på Annie Lööf och hennes parti. Bara i åldersgruppen 65–74 år och äldre klarar sig partiet över fyraprocentsspärren. Centern tappar dessutom till alla partier utom KD och SD.
Den frågan som ställs allt oftare är om Centerpartiet över huvud taget har någon given plats i svensk politik. Nu är det kanske inte så illa. Därtill kommer kanske broder fyraprocent inom borgerligheten att förhoppningsvis att hjälpa till, men det gäller även för denne att försöka rädda Kristdemokraterna ur samma pinsamma läge.
Det är Moderaterna som tar för sig bland väljare som föredrar en borgerlig politik. Något som tveklöst allt mer drabbat de små partierna i alliansen.
Vad är det då som gått så snett? Centerpartiet har under Annie Lööfs ledning fortsatt högersvängen. Sedan länge står man till höger om Moderaterna, som blivit ett mittenparti med fortsatta starka regeringsambitioner även efter nästa val. Frågan är om Annie Lööf är mäktig att vända centerskutan på rätt köl.
Därtill krävs en kursändring, som hon inte verkar mäktig att genomföra. Entusiasmen som fanns när hon utsågs till partiledare har falnat och det med besked.