Allt fler i osäkra anställningar
ARBETSMARKNAD Antalet del-och halvtidsanställa liksom jobb på obekväm arbetstid ökar i vårt land i rasande takt. Och det är framförallt kvinnor i låglönejobb som drabbas av detta. En fördubbling av antalet tim-och deltidsjobb har skett under de senaste decenniet.
Snabbt. Andelen del-och halvtidsjobb har ökar snabbt i Sverige. För allt fler i vårt samhälle innebär det löner som det blir svårt att leva på.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad vi sett under det senaste decenniet har den amerikanska arbetsmarknaden stått som förebild för. Den är den svenska högerns hjärteprojekt. Arbetsrätten ska urholkas. Ja, helst ska arbetsmarknaden avregleras helt. Fritt fram för arbetsgivarens godtycke, alltså.
Man säger sig vilja slå vakt om den svenska modellen, men stegvis urholkas denna. Samtidigt krävs "strukturreformer" innebärande att de som redan har det bra ska få det ännu bättre.
För simsalabim, då reser sig också den allra svagaste. Ett märkligt resonemang, vilket bottnar i en fåfäng övertro på att när de rika berikas faller också en skärv på dem som står längst ner på samhällsstegen.
Decennier har gjort att många borgerliga politiker har svalt arbetsgivarpropagandan med hull och hår. I sin iver glömmer man då att det finns delar av skattelagstiftningen och arbetsrättslagstiftningen i EU:s medlemsländer som är avsevärt tuffare än den vi har i Sverige.
Bland annat när företag flyttar sin verksamhet
I det amerikanska systemet, där arbetstagarens rättigheter knappast längre existerar och fackföreningsrörelsen är försumbar som maktfaktor i samhället, finns en låtgå-politik på arbetsmarknaden. Du kan få ett jobb ena dagen och gå hem den andra utan ett socialt skyddsnät.
Modellens baksida är minst lika tydlig; öppen fattigdom, utslagning och rättslöshet. En rapport om inkomstutvecklingen i USA visar att klyftan mellan rika och fattiga under 2000-talets första decennium ökat i raskt takt. För de fattigaste har utvecklingen gått baklänges.
60 miljoner amerikanare får bara motsvarande drygt 100 000 kronor per år att leva på efter skatt.
Verkligheten för en medelamerikansk familj hittills under 2000-talet består av längre arbetstid, stagnerande eller fallande inkomst och mindre trygga jobb med färre förmåner. I dag lever 35,9 miljoner amerikaner, det vill säga 12,5 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. 20 procent av hushållen ,med de bästa inkomsterna, står för mer än hälften av den totala inkomsten.
En typisk amerikansk familj har tvingats öka sin arbetstid med omkring sex veckor per år under det senaste decenniet för att vidmakthålla eller förbättra sin standard. Det har blivit allt vanligare att en och samma person har mer än ett jobb för att få den egna ekonomin att gå runt. Trenden att andelen människor som jobbar i lågavlönade serviceyrken ökar.
Försämringarna beror dels på fackföreningarnas minskade styrka, dels på övergången från hyggligt betalda jobb inom den tillverkningsindustri, som även från USA flyttas ut till låglöneländer, till lågavlönade arbeten inom tjänstesektorn. Kortids- och deltidsjobben har ökat kraftigt.
Det senare en utveckling vi också ser i vårt land, där omkring 600 000 personer har tillfälliga jobb med all den otrygghet detta innebär.
Något som framförallt drabbat kvinnor. Omkring 30 procent av LOs kvinnliga medlemmar har idag tillfälliga jobb.
I USA har fackföreningarna bekämpats. Individualismens budskap predikats. Ta för dej och skit i andra.Trots höjda minimilöner har allt fler amerikaner hamnat under fattigdomsgränsen.
Vi vill inte se samma människofientliga utveckling här.