I oktober 2015 fick Annika Nordengren Christensen i uppdrag att se över personalförsörjningen till det svenska försvaret. Hon har jobbat snabbt och geschwint. Under onsdagen överlämnar Nordengren Christensen sitt slutbetänkande till försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Av förhandsrapporterna att döma vill utredaren återinföra värnplikten som ett komplement till det frivilliga yrkesförsvaret. Enligt Svenska Dagbladet ska rekryteringsmyndigheten redan under 2017 ge landets 17-åringar i uppgift att fylla i ett frågeformulär som kommande urval inför mönstringen. 2018 kallas de utvalda, nu 18 år, till mönstring. 2019 inleds utbildningen av de 19-åriga soldaterna vid landets regementen.
Det finns emellertid en stor skillnad gentemot den gamla tidens värnplikt. Det är inte fråga om att kalla in hela årskullar, utan bara om några tusen varje år.
”Uppdraget är att hitta ett system som har fortsatt tyngdpunkt i frivilligheten och hur man ska kombinera det med plikttjänst som man gör i Norge och Danmark inom ramen för den nu gällande lagstiftningen”, sa Nordgren Christensen till Svenska Dagbladet 31 augusti.
Förändringen är välkommen. Beslutet att skrota den allmänna värnplikten (som togs av en borgerlig riksdagsmajoritet 16 juni 2009 med bara tre rösters marginal) var illa genomtänkt. Det gamla värnpliktsförsvaret hade sina brister men det rymde också en massa fördelar. Fler människor – med olika bakgrund och skilda kompetenser – blev en del av försvaret. Den folkliga förankringen blev starkare.
Värnplikten var dessutom inte bara en militär fråga; den rymde också sociala och demokratiska värden som inte går att underskatta.
Det spelade roll att arbetarbarn från Kalix och överklasspojkar från Lidingö bodde på samma logement, fick samma militära grundutbildning och lärde sig samverka. Sådana gemensamma erfarenheter skapar ett kitt som medverkar till att skapa ett bättre och mer sammanhållet Sverige.
Uppenbarligen finns även ett starkt folkligt stöd för att återinföra värnplikten. Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, enligt en opinionsmätning som DN/Ipsos genomförde i början av året. 87 procent tycker dessutom att den i så fall ska vara könsneutral – det vill säga omfatta både män och kvinnor. Därför behöver försvarsminister Peter Hultqvist (S) knappast tveka om att gå fram med en värnpliktsproposition. Han är helt i takt med den folkliga opinionen.
Annika Nordengren Christensen har haft ett begränsat uppdrag som bara handlar om det militära försvaret. Regering och riksdag har dock goda skäl att fundera även på civilförsvarsplikten.
Hoten mot Sverige är inte enbart av militär karaktär. Det kan även uppstå situationer där Sverige snabbt behöver mobilisera många människor för att hantera allvarliga samhällsstörningar som stormar, stora skogsbränder, översvämningar eller pandemier.
Till exempel har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pekat på allvarliga brister i samband med den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Därför finns anledning att se över och stärka även den svenska civilförsvarsförmågan. Samhällsskydd handlar inte bara om bomber, granater och soldater.