Alliansens experiment med sjuka
GODTYCKE. Svenskarna vet inte vad som väntar dem, om de blir långtidssjuka. Vad värre är, inte heller Försäkringskassan vet. Godtycke råder och svårt sjuka människor sätts under ytterligare press, psykiskt och ekonomiskt. Alliansens experiment med den svenska modellen har allvarliga biverkningar.
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, m, och Försäkringskassan tolkar den uppstramade sjukförsäkringen olika och svårt sjuka betalar priset.
Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
De som har råd och kunskap köper privata försäkringar. Den stora majoriteten tycks befinna sig i en annan situation och riskerar ett bryskt uppvaknande. En undersökning Länsförsäkringar gjort, publicerad i Göteborgs-Posten, visar att 70 procent av svenskarna inte vet hur stor ersättning de får om de blir långtidssjuka. Och vilka är det som inte vet? Jo, framför allt låg- och medelinkomsttagarna. Bland dem som tjänar 30 000 kronor eller mer vet närmare hälften vad som väntar. Och de har också råd att förstärka sitt skydd.
Att allt fler tappar förtroendet för det allmänna trygghetssystemen och känner sig nödsakade att köpa privata försäkringar, är ett allvarligt hot mot den svenska modellen. Desto mer privata försäkringar, desto mindre intresse för att betala skatt till den allmänna välfärden och systemet urholkas mer och mer.
Länsförsäkringar säger i en kommentar till undersökningen att man inte är förvånad över resultatet. Att allmänheten är okunnig blir än mindre förvånande, när fall efter fall visar att inte heller de som ska vara experter på området, Försäkringskassans personal, tycks ha förstått vilka regler som gäller. Exempelvis hur sjuk man måste vara för att få behålla 80-procents sjukersättning och slippa hamna på 75 procent och sedan åka ut ur försäkringen?
För en tid sedan tvingades Försäkringskassan backa om ersättningen till en svårt cancersjuk kvinna. Försäkringskassan hade inte följt, alternativt inte förstått reglerna, hävdades det den gången från socialdepartementet. Reglerna har av allt att döma inte blivit tydligare sedan dess, visar ett inslag i måndagens Sveriges Radio Ekot. Där berättas om Mimmi Fritiofzon som för ett år sedan opererades för en hjärntumör, men trots sin cancerdiagnos satts på den lägre sjukersättningen och om drygt ett år står utan sjukförsäkring.
När socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, m, konfronteras med fallet, säger hon att tumörsjukdomar hör till de som berättigar till den högre ersättningen, men att det är upp till Försäkringskassan, läkaren och patienten att göra bedömningen. Patienten vill självklart ha den högre ersättningen, men Försäkringskassan och läkaren har gjort en annan bedömning och den gäller.
Det kan mycket väl hända att socialdepartementet ingriper och Försäkringskassan backar också den här gången. Men en sjukförsäkring som fungerar så godtyckligt är inte acceptabel. Vad händer med alla andra svårt sjuka som inte orkar ta strid, som inte blir uppmärksammade i riksmedia och får en journalist med sig till socialförsäkringsministern?
Fusk förekommer på alla områden, i alla system, där det finns pengar att tjäna. Och det är sannerligen inte alltid de fattigaste som fuskar till sig pengar från det allmänna. Men det är inte för fuskarna välfärdssystemet byggts upp, det är för den stora hederliga majoriteten och det är alla de människorna som far illa när sjukförsäkringen stramas åt och omgärdas av regler som kan tolkas både si och så. För att inte tala om det olycksaliga påhittet att dra högre skatt av de sjuka, så att de inte ens får ut den summa av lönen de har rätt till.
Sverige hade väl fungerande trygghetssystem. De monteras ned i ett högerlett politiskt experiment där nu en halv miljon människor står utan a-kassa när konjunkturen dyker och svårt sjuka ställs utanför sjukförsäkringen. Biverkningarna är allvarliga.