Alliansen hotar ränteavdragen
MYTER. Åtskilligt av det som påstås i debatten kring fastighetsskatten är myter och klyschor. Ekonomer och skatteexperter varnar också för att avskaffa fastighetsskatten. Huspriserna höjs och ränteavdragen riskerar att försvinna.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Skatteexperterna Peter Melz och Christer Silvferberg förklarar på Dagens Nyheters debattsida hur det ligger till. Nämligen att ränteavdrag egentligen bara medges om man lånat för att köpa och behålla skattepliktiga intäkter. Så länge fastigheter beskattas är det lätt att hävda ränteavdragen, men slopas fastighetsskatten finns inte längre något starkt stöd för att inte också slopa ränteavdragen.
Räntekostnaden och ränteavdragen ser givetvis inte lika ut för alla. Nybyggare och husköpare är de stora förlorarna om fastighetsskatten slopas och ränteavdragen försvinner. Den som bygger nytt betalar ingen fastighetsskatt de första fem åren och följande fem år bara halv fastighetsskatt. Däremot är ränteutgifterna höga och högre lär de bli om Riksbanken fortsätter sin räntepolitik. Stora förlorare är också husägare som bor i kommuner med mer normala taxeringsvärden och dom är i förkrossande majoritet. Gäller exempelvis hela Norrbotten.
Men även om räntebidragen blir kvar, helt eller delvis, står husköparna som förlorare, menar professorerna Melz och Silvferberg. Försvinner fastighetsskatten, stiger huspriserna. Vinnare är husägarna. I synnerhet de som har låga eller inga lån på sin villa. Försvinner fastighetsskatten blir deras boende riktigt billigt, samtidigt som de får ännu bättre betalt när de säljer. Förslaget att byta fastighetsskatten mot högre vinstskatt när huset säljs, är ett slag i luften. Reavinstskatt kan i princip skjutas upp i evighet, genom köp av ny bostad, arv och överlåtelse.
Myterna kring fastighetsskatten är många. Vad som sällan nämns är att det finns en begränsningsregel som dämpar verkningarna när husets taxeringsvärde helt plötsligt rusar i höjden, därför att det ligger i ett attraktivt område. Upp till taxeringsvärdet tre miljoner är fastighetsskatten max fyra procent av den beskattningsbara inkomsten. Ägaren kan också ha en förmögenhet på en och en halv miljon kronor utöver huset, utan att det påverkar fastighetsskatten eller ger förmögenhetsskatt. Makar kan ha tre miljoner tillsammans.
Bara den som har en beskattningsbar inkomst på 750 000 kronor tvingas punga ut med fastighetsskatten på 30 000 kronor. Det krävs alltså höga inkomster och/eller stora förmögenheter och därtill att man bor i ett mycket attraktivt område för att fastighetsskatten ska få den extrema effekten. Det är också genomgående välbeställda som är villaägare. Småhusen ägs till 70 procent av höginkomsttagare.
Systemet för fastighetsskatten behöver ses över med jämna mellanrum, men att slopa den är ingen god ide. Regeringen har också ett förslag ute på remiss där taket för begränsningsregeln höjs till fem miljoner kronor och ska då gälla både bostadshus och fritidshus.
Men åter. Att äga ett högt värderat hus, är knappast någon belastning. Ett sparkapital som bara växt av sig självt, en pensionsförsäkring, en förmögenhet som går att nyttja på många sätt. Det här är inget problem för den fattige. Alliansen lyssnar till dåliga ekonomiska rådgivare och röststarka lobbyister.