Alla väntar en räntesänkning

HÖSTSTÄMNING. Krisen i världsekonomin fortsätter om än i något lugnare tempo. Risken för en recession som drabbar hela världsekonomin är fortfarande betydande. Till och med den i vanliga fall återhållsamma Världsbanken spår nolltillväxt i de gamla industriländerna. Dit bland annat Sverige hör. Vår egen riksbankschef Stefan Ingves har talat om en "finansiell höststorm".

Riksbankens chef Stefan Ingves får inte slå ner på takten när det gäller att sänka styrräntan. På torsdag denna vecka får vi besked.

Riksbankens chef Stefan Ingves får inte slå ner på takten när det gäller att sänka styrräntan. På torsdag denna vecka får vi besked.

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Piteå2008-10-21 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Samtidigt väntar både politiker och ekonomiska analytiker på hur Riksbanken ska agera vid sitt räntemöte nu på onsdag (besked om vad som beslutats kommer på torsdag förmiddag). Blir det en sänkning med blygsamma 0,25 procent eller blir det 0,50 procent? Det senare är vad de flesta ekonomiska bedömare ställer sin förhoppning till, men Riksbanken bestämmer oväldigt.

Världsekonomin upplever en kraftig konjunkturinbromsning. Jobben får ta den första smällen. Enligt en konjunkturprognos från Almega kan arbetslösheten hamna på höga 9 procent valåret 2010. Hur går det då med alliansregeringens arbetslinje? Kanske något att fundera på nu när de fyra partiledarna med Fredrik Reinfeldt i spetsen sitter utanför Varberg och försöker lägga fast en gemensam strategi inför valet.

Finanskrisen stannar inte på börsen och i bankerna utan träffar även den reala ekonomin, det vill säga vår vardagsekonomi. Något som många blivit hårdhänt varse de senaste veckorna. Allt fler anställda varslas om uppsägningar. Bara under oktobers första veckor har mer än 10 000 människor varslats om uppsägning. Vi går snabbt mot en arbetslöshetskris av 1990-talets storlek. Många hushåll går en dyster framtid till mötes. Vi kan förvänta oss ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning.

När ekonomin faller, när arbetslösheten ökar, måste Riksbanken fortsätta sänka styrräntan. För att dessa ska få resultat bör man ta i ordentligt från början. Ytterligare en sänkning med 0,5 procent till 3,75 procents styrränta vore därför välkommen.

Inflationsmålet då, det av Riksbanken så omhuldade? Inflationen ligger i dag på 4,4 procent, enligt Riksbanken borde den vara 2 procent för att få godkänt. Om man rensar inflationen från tillfälliga prisökningar och väger in att lågkonjunkturen kommer att dämpa efterfrågan på varor och tjänster befinner sig den underliggande inflationen sannolikt redan kring 2 procent.

Priserna på drivmedel har fallit, liksom på råvaror av olika slag. Många förväntar sig också att livsmedelspriserna ska gå ner. Riksbanken behöver knappast vara orolig för att inflationsmålet inte ska nås. när tillväxten stannar av.

Detta väger dock inte upp det faktum att allt fler kommer att stå utan arbete. Regeringens jobblinje befinner sig långt från verkligheten i sin optimistiska tolkning av möjligheterna att de som nu kommer ut i arbetslöshet snabbt ska kunna skaffa sig nya jobb. Lätt som en plätt, förefaller regeringen tycka. Men få anställer i tider av ekonomisk oro och när en lågkonjunktur slår till. Arbetslinjen gäller dock till varje pris.
De flesta konjunkturprognoser pekar mot att tillväxten kraftigt kommer att bromsas upp det närmaste året, kanske helt avstanna. Mest nervös måste alliansregeringen vara vars politik helt bygger på en god konjunktur. Om arbetslösheten och utanförskapet ökar får Reinfeldt-regeringen stora bekymmer.

Samtidigt redovisar Statistiska centralbyrån (SCB) hur högeralliansens alla regelförändringar i skatte- och bidragssystemen påverkat den enskildes inkomster under de första åren vid regeringsmakten. Undersökningen visar att inkomsten för dem som redan har det bra har ökat med 24 procent medan de som befinner sig längst ner på samhällsstegen bara fått 2 procent i höjning om ens det.
Det kan bli en kall vinter.