I dag byggs det framför allt bostadsrätter för människor som har råd att betala. Det lönar sig dåligt att bygga hyresrätter, eftersom få har råd att betala den kvadratmeterhyra som gäller för nyproduktion.
I regeringsformen står också: ”Det skall åligga det allmänna att trygga rätten till en bostad.” Allt medan bostadsbyggandet stangerat.
Förre bostadsministern Stefan Attefall (KD) var den mest osynlige politikerna i den förra borgerliga regeringen. Inte ens de så kallade ”Attefallhusen” har blivit en succé
Sedan vet vi alla att ekonomin i många stycken avgör vilken typ av bostad vi i slutändan kan skaffa oss. Med andra ord tillgången på bostäder som människor har råd att bo i.
Sedan 1997 har Hyresgästföreningen frågat ungdomar mellan 20 och 27 år om deras bostadssituation och eventuella önskemål om en bostad. I årets undersökning tillfrågades drygt 4 300 ungdomar.
Slutsatsen i år är att av landets unga i åldersgruppen, som uppgår till 1107 213 individer, har 525 900, eller 49 procent ett eget boende.
1997 var siffran 62 procent. Enligt undersökningen vill 353 000 unga ha en egen bostad. Det är en ökning med 22 procent sedan 2013, då samma enkät gjordes.
Dessutom bor rekordmånga ungdomar i osäkra upplåtelseformer, som till exempel i andra hand. Samtidigt stiger kostnaderna för ungdomars boende. Idag uppger var tredje person i åldersgruppen att de betalat mer än 4 200 kronor i månaden för sitt boende. Detta en ökning med nio procent sedan 2013.
De allra flesta av oss klarar oftast de krav som ställs för att få hyra eller köpa en bostad. Har du inte haft en gammal hyresskuld eller betalningsanmärkning brukar det gå vägen. Din inkomst ska klara hyran ( inkomst kan även vara studiemedel eller olika former av bidrag). En kreditupplysning visar hur den ekonomiska situationen ser ut.
Rätten till tak över huvudet måste finnas. Den sociala bostadspolitiken har hamnat i malpåse, men allt mer tyder på att den måste tas fram igen. Orättvisorna inom boendet har ökat snabbt under 2000-talet.
Ofta heter det i bolagsordningarna för de allmännyttiga bostadsföretagen att de ska tillhandahålla bostäder med blandade boendeformer. De ska motverka social segregation samt trygga bostadsförsörjningen även för speciellt utsatta grupper. Idag tummas det på detta. Ungdomar och invandrare har hamnat i kläm.
Bostadspolitiken berör de allra flesta av oss. Direkt eller indirekt. Vi har säkert alla i vår närhet någon som är på jakt efter en bostad. För en bostad måste vi alla ha.
De grupper som har svårt att hävda sig i samhället har även har svårt på bostadsmarknaden. Småbarnsfamiljer, invandrare och många äldre har hamnat i kläm när bostaden förvandlats till en vara på en marknad i stället för en rättighet. Orättvisorna i boendet ökar liksom bostadssegregationen.
Vi väljer själva vilken typ av samhälle vi vill ha. Då är även frågan ”Vem har rätt till bostad? ” inte så svår att besvara. Den rätten måste gälla alla.
Det enklaste sättet är då att bygga allt fler bostäder. Vi räknar med att dagens bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) slår in på den vägen, även om det verkar trögt i portgången