I dag klockan 12 inleder den nazistiska organisationen Nordiska Motståndsrörelsen en demonstration i Göteborg. Man väntar att många tusen motdemonstranter kommer att möta upp. Dessutom invigs den årliga Bokmässan i Göteborg. Gais möter på Gamla Ullevi Stockholmslaget BP i en fotbollsmatch med fri entré och samma eftermiddag ska nazistdemonstrationen avslutas utanför fotbollsarenan. Kammarrätten kortade demonstrationstiden med en timme för att minska risken för konfrontationer med fotbollspubliken.
Det är mycket nu. Polisen i Göteborg har fått förstärkningar från hela landet. Det är motiverat.
Statsminister Stefan Löfven har kallat till ett möte med de andra riksdagspartierna, utom Sverigedemokraterna, den 11 oktober. Man vill utröna om lagstiftningen behöver skärpas för att stoppa nazistiska demonstrationer.
– Jag anser att har man tydliga nazistsymboler i ett demonstrationståg, så är det hets mot folkgrupp, säger Centerledaren och juristen Annie Lööf.
– Är det så att polisen upplever att det finns en gråzon, att det är svårt för dem att veta om de får ingripa eller inte mot enskilda individer, då måste vi som ansvarstagande politiker titta på och analysera om vi kan göra lagstiftningen tydligare, menar Lööf.
Vid mötet 11 oktober kommer det att finnas stöd för linjen att man ska skärpa lagarna och ge tydligare besked om vad som gäller vid demonstrationer. Förmodligen finns det en bred politisk enighet om att krympa de nazistiska organisationernas manöverutrymme.
I en debattartikel i Aftonbladet för en tid sedan krävde 73 debattörer ett omedelbart förbud mot rasistiska organisationer. ”Vi har redan i dag lagstiftning som begränsar yttrandefriheten, men dessa begränsningar räcker inte. Inför ett förbud mot rasistisk organisering nu. Innan det är för sent.”
Redan 2002 motionerade några miljöpartister, bland dem Gustav Fridolin, om ett förbud mot rasistiska organisationer. Motionen röstades ned i riksdagen.
Man får i dag inte säga vad man vill eller skriva vad man vill utan risk för att det får konsekvenser. Det råder i det avseendet ingen absolut frihet, vilket man kan få intryck av efter debatten om ingripanden mot rasistiska rörelser. Men gränsdragningen är svår. Det gäller att samtidigt värna demokratiska rättigheter och människors rätt att känna sig trygga. Och det är lätt att förstå att den som förlorade anhöriga i Auschwitz känner stor oro när hen möter nazistiska skränfockar ute på stan.
Den danske filosofen Alf Ross talade om demokratiernas självklara rätt att försvara sig mot totalitära läror. Och det försvaret kan även leda till att man förbjuder rasistiska rörelser.
Vid mötet 11 oktober kan man vänta avisering om skärpningar mot de våldsbejakande högerextremisterna. Tiden får utvisa om det krävs mer för att försvara vår demokrati.