Aldrig Fredrik med Reinfeldt
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Visserligen kastades det Toblerone mot Mona Sahlin men det var ju roligare än om det slängts något annat. En sko, exempelvis. Eller något ännu värre. Dessutom tog hon ju faktiskt saken med humor. Och lyckades därmed vända hela attentatet till en poängseger för henne själv.
En bra politiker måste vara bra på volley. I andra länder är de mer vana vid häcklare och äggkastning och skaffar sig därför också så småningom en viss rutin på hur de ska bemötas.
Som exempelvis Harold Wilson, brittisk labourledare och premiärminister i flera omgångar.
- Jag har lagt märke till, sa han på ett stormigt valmöte, att det bara är då vi i labour regerar som ni kastar ägg på mig. När tories regerar har ni inte råd.
Men bombardemanget av siffror som visar dåligt förtroende för Sahlin har förstås inte upphört. Och lagom till just första maj kunde
Expressen avslöja en "hemlig" upprorslista mot både Mona Sahlin och Wanja Lundby-Wedin, undertecknad av ett trettiotal fackliga företrädare inom LO.
Det är möjligt att några av undertecknarna verkligen kallar sig Socialdemokrater, men bland dem som stod namngivna i Expressen kunde jag personligen identifiera närmare ett halvdussin välkända Trotskister.
Alltså medlemmar av det pyttelilla socialistiska partiet, som i åratal företrätt en - förvisso fullt legitim - facklig opposition mot LO-ledningen men som aldrig velat socialdemokratin särskilt väl, varken nu eller tidigare.
Om det ska kallas ohederligt av Expressen (eller av Rapport som okritiskt följde upp) att inte nämna detta är väl en smaksak, men det är definitivt dålig konsumentupplysning. Och usel journalistik.
Mona, Wanja, Maud ... Dock aldrig Anders eller Janne. Inte Göran heller. Eller Carl. Somliga feministiska debattörer har försökt plocka lätta poäng på att förnamnandet av kvinnliga politiker skulle vara liktydigt med att förminska dem. Men blev Per Albin verkligen mindre för att han så småningom blev Per Albin med alla? Så till den grad att många säkert inte ens kände till att han hette Hansson i efternamn?
Och likadant var det ju med Danmarks förre statsminister, den gamla fackföreningsledaren Anker Jörgensen också. Han kallades för det mesta bara Anker, ibland möjligen Jern-Anker.
Att Gro Harlem-Brundtland blev hela Norges Gro underlättades kanske av att hon var kvinna. Men kan det inte lika gärna ha ha berott på ren bekvämlighet?
Gro är ju så mycket kortare. Och gick bättre in på löpsedlarna.
Erlander blev däremot inte Tage med svenska folket förrän han avgått, centerförsöket med "Det här är Lennart" blev ingen succé och Olof Palme kallades knappast Olle ens inom familjen.
Och Gunnar Sträng, han var ju och förblev bara Sträng. Liksom Margaret Thatcher bara var Thatcher.
Vilka politiker vi blir för- eller efternamn med verkar alltså inte givet på förhand. Men kommer vi någonsin att bli Fredrik med Reinfeldt? Tillåt mig tvivla.