A-kassan måste bli rättvisare

ARBETSMARKNADSPOLITIK. Det är mer än kärvt med jobben. Avgörande för den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden är att de som går in i arbetslöshet får möjlighet till kvalificerad utbildning inom de sektorer som samhället räknar med ska expandera, och där de nya jobben kan tillkomma. Annars finns det risker för att de som är utan arbete inte passar till de nya jobb som erbjuds. Mot detta har regeringen ingen politik. Bara förhoppningar.

Finansminister Anders Borg anser att arbetslösheten inte är något större problem. Samtidigt som allt fler människors hamnar i utanförskap när inkomsten försvinner och a-kassan inte finns, eller är för liten för att klara vardagen.

Finansminister Anders Borg anser att arbetslösheten inte är något större problem. Samtidigt som allt fler människors hamnar i utanförskap när inkomsten försvinner och a-kassan inte finns, eller är för liten för att klara vardagen.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX

Piteå2010-05-29 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Högeralliansens systemskifte är alltigenom ett angrepp på de svaga i samhället: arbetslösa, förtidspensionerade och låginkomsttagare.
Människor som redan har det svårt har fått det ännu sämre. Klyftorna ska öka.

A-kassan är ett gott exempel på hur denna politik ser ut. Enligt högeralliansen sänks ersättningsnivån till 70 procent av lönen efter 200 dagar, och sedan ska den ned till 65 procent. Den borgerliga politiken innebär att a-kassan inte längre kommer att fungera som den generella och pålitliga inkomst-och övergångsförsäkring som den en gång varit.
Avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen, för det är en försäkring och inget bidrag, är helt absurd. Medlemmar i Hotell-och restauranganställdas förbund har från 97 kronor i månaden nu en avgift på 430 kronor. Detta i ett låglöneyrke. Medan andra grupper, inom högavlönade yrken, inte behövt ändra sin avgift med en enda krona.
Detta samtidigt som arbetslösheten är uppe i 9,7 procent och att omkring 500 000 personer lämnat a-kassan. För dem är det socialbidrag, eller som det nu heter på nysvenska, försörjningsbidrag som gäller. En kostnad som läggs på landets kommuner. Det ser vi redan gå ut över annan välfärd; vård, skola och äldreomsorg.

Herrar Reinfeldt och Borg (M) måste svara på frågan hur en arbetslös med sänkt ersättning ska klara sin ekonomi om inte ett nytt arbete kan erbjudas. Hittills har man varit svaret skyldig. Nonchalant och arrogant mot alla nuvarande och blivande arbetslösa. De har familjer, de ska också betala el-och telefonräkning, hyra, räntor och amorteringar på villa-eller bostadsrättslån.
Att vara arbetslös är i sig en
oerhörd påfrestning. Dessutom eroderas människors privatekonomi, och då kan hela livssituationen förändras. Något som högerregeringen tydligen helt bortsett ifrån. I de kretsarna lever man tydligen på andra ekonomiska nivåer.

Empatin gäller inte de svaga i samhället utan de starka. Här delas dusörer ut med kraftigt sänkta inkomstskatter, pigavdrag på 50 000 kronor per år för att stimulera rika att köpa städning med mera, lindrigare fastighetsskatt, och som grädde på moset slopad förmögenhetsskatt.
I dag är omställningstakten på arbetsmarknaden så snabb, att de flesta av oss någon gång livet riskerar att förlora sitt jobb. Då borde a- kassan erbjuda en fullvärdig inkomsttrygghet. Nu har högerregeringen urholkat arbetslöshetsförsäkringen, utan att ge alternativ till människor som behöver försörjning medan de ska gå från ett förlorat jobb till ett nytt.

Jämställdhetsaspekten får inte glömmas bort. De som drabbats hårdast av försämringarna är kvinnorna. De deltidsanställda och ensamstående kvinnor är de som fått ta den stora smällen. Problemet idag är inte att kvinnorna inte vill jobba heltid. Problemet är att arbetsgivarna inte ger dem heltid.

Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), som räknat på hur alla regelförändringar i skatte-och bidragssystemen påverkat den enskildes inkomster hittills under alliansens år vid regeringsmakten, visar att inkomsten för dem som redan har det bra har ökat med 24 procent medan de som befinner sig längst ner på samhällsstegen bara fått 2 procent i höjning om ens det.
En bild av det nya Sverige.
Läs mer om