... och vinnare är höginkomsttagarna!

BUDGET. Höstbudgeten är presenterad, debatterad och kommenterad. Storvinnare i kronor är, än en gång, de som redan har mest kronor. Förlorare är sjukskrivna, arbetslösa, pensionärer och studenter.

Finansminister Anders Borg, m, vill möta den mörknande framtiden med skattesänkningar, mest till höginkomsttagare.

Finansminister Anders Borg, m, vill möta den mörknande framtiden med skattesänkningar, mest till höginkomsttagare.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Piteå2008-09-23 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Bankernas privatekonomer har räknat på finansminister Anders Borgs höstbudget och har alla kommit fram till samma resultat; ett par med höga inkomster och mångmiljonvilla är årets storvinnare. Det här årets också, kan tilläggas. Visserligen höjs bensinskatten och elskatten och reseavdraget försämras, men de kommer att gå runt med mycket god marginal.
När tredje steget i jobbskatteavdraget nästa år bränns av, har de med månadsinkomster på 30 000 - 60 000 kronor räknat hem 1 510 kronor i skattesänkning per månad, nästa år kryddat med höjd gräns för statlig skatt. Det ger för samma grupp ytterligare 720-850 kronor per månad. Totalt en årlig skattesänkning med 22 680-28 320 kronor. Klang och jubel. Gåvor från finansministern som motsvarar upp till två och en halv månadslön, netto, för den som har en månadslön på 15 000 kronor. Den gruppen, de med de riktigt låga lönerna, kommer inte heller denna gång upp till den magiska tusenlappen.
Pensionärerna får i alla fall någonting. Runt sjuttio kronor. Arbetslösa, sjuka och föräldralediga omfamnas inte alls av innanförskapets skatteavdrag. Inte ens föräldralediga, som tillfälligt lämnar sin anställning för att ta hand om ett nyfött barn, skonas i detta , för att använda miljöpartisten Peter Erikssons ord, perversa skattesystem.

Finansministern talar om vikande konjunktur och ökande arbetslöshet, trots det är satsningen på konkreta jobb marginell. Största insatsen görs, som sagt, på skattesidan. Sänkt skatt ska stimulera ekonomin och få fler att söka sig bort från a-kassa, deltid och sjukpenning och ut i arbetslivet.
Att stimulera hushållens kassa i nedgångstid är klassiskt och logiskt, eftersom vi lever i ett konsumtionssamhälle. Men fördelningen och finansieringen är ologisk, eftersom man tar från dem som har litet och ger mest till dem som har. Det lär inte bli mycket till jobbskapande konsumtionsökning. De mätta kanske satsar på mer fritid, andra följer privatekonomernas råd och sparar för att möta en mörknande framtid.
Att försämra a-kassan och sjukförsäkringen är också logiskt, om problemet består i för generösa ersättningar som gör att människor väljer bort arbete och istället går sjukskrivna och arbetslösa. Så är det inte. Det är arbetsmarknaden som väljer bort de sjukskrivna och långtidsarbetslösa. Arbetsgivaren söker dem som kan gå för hundra procent. Och då är man också beredd att betala fullt ut.

Regeringen Reinfeldts arbetsmarknadspolitik, en blandning av piska och hästskitsteorin, om man göder hästarna kan det gynna sparvarna som letar något ätbart i skiten, har inte imponerat i högkonjunktur. Å andra sidan sa både finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin att den skulle ge effekt först om ett par år. Vi är där nu.
Läs mer om