... och plötsligt har vi "jobbchock"!

PROGNOSFEL. Jobben kommer av sig självt, sa Göran Persson och socialdemokraterna förlorade valet. Nu har vi en "jobbchock som driver upp räntorna", enligt SEB. Persson fick rätt. En månad för sent. Hur kunde alla prognoser hamna så snett?

Piteå2006-11-23 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Göran Perssons prognos om att målet, 80 procent av arbetskraften i sysselsättning, skulle uppnås någon gång under hösten, sågades i augusti av Konjunkturinstitutet, KI, som istället spådde sänkt sysselsättning och skrev ned prognosen. Valrörelsen befann sig på upploppet och "sågningen" fick stor uppmärksamhet i dagspress och radio.

"Vad vet Göran Persson som inte Konjunkturinstitutet vet?" undrade Sveriges radio i ett Eko-inslag och ställde frågan "Är det här din egen himmelsblå statistik?"

Ja, vad visste finansdepartementets prognosmakare och Göran Persson som inte Konjunkturinstitutet visste? Förmodligen ingenting. Alla kurvor pekade uppåt. Svenska Dagbladet Näringsliv skrev redan i mars, "Konjunkturinstitutets prognoser följer inte med i den snabba utvecklingen".



Konjunkturinstitutet underkände också den socialdemokratiska regeringens jobbpaket och då främst plusjobben. Huvudsyftet med plusjobben var att få ut de långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. De som befinner sig i det omtalade "utanförskapet". Syftet har i hög grad uppnåtts.

Tack vare de föraktade plusjobben har 14 000 långtidsarbetslösa kommit ut på arbetsmarknaden. Av dem är 1 700 ungdomar. När den borgerliga regeringen satte tvärstopp för plusjobben hade 19 000 fått jobb. Ytterligare tusentalet hade kunnat rekryteras, men det passade inte borgarnas sparplan för att få pengar till skattesänkningar.

Oktoberstatistiken visade på 53 000 nya jobb. Det var 33 000 fler än i Konjunkturinstitutets prognos. I oktober var också den öppna arbetslösheten nere på 4 procent (Ams) eller 4,6 procent (SCB). KI:s prognos för året låg i augusti på 5,4 procent.



KI tror att jobben ska komma nästa år. Den borgerliga politiken; sänkt skatt på arbetsinkomster, försämrad ersättning i a-kassa, sjukpenning och förtidspension bedöms som entydigt positivt. (DN 4/10). Utbudet av arbetskraft ökar och då blir det jobb. Det anser tillförordnade generaldirektör Mats Dillen och tidigare generaldirektören Ingemar Hansson, som blivit statssekreterare hos finansminister Anders Borg.

Men jobben kommer redan nu. På bred front. SEB:s chefekonom Klas Eklund pratar om "rejäl ketchupeffekt" och "jobbchock som driver upp räntorna". Det här borde inte komma som någon chock för prognosexpertisen. I enkät efter enkät har en majoritet av företagen berättat om välfyllda orderböcker och planer på att nyanställa.



Jobben kommer, men inte för alla. Statliga bolåneinstitutet SBAB räknar med ökad arbetslöshet de två kommande åren. Orsaken är just den borgerliga alliansregeringens politik. Konsumtionen skruvas upp med häftiga skattesänkningar för den med höga
löner, förmögenhet och högt taxerade villor, men samtidigt skär regeringen kraftigt i de arbetsmarknadspolitiska programmen och tiotusentals personer kastas ut i öppen arbetslöshet.

Det råder brist på datakonsulter,
jurister, redovisningsfolk, byggjobbare. Att de som utestängs från Ams-åtgärder och från sjukförsäkringen ska kunna ta de jobben är högst osäkert. Däremot får de betala med försämrad a-kassa och sänkt köpkraft. På så sätt hålls inflationen i schack. Det är cyniskt.

Möjligheten att som vuxen omskola sig eller bygga på sin utbildning för att matcha arbetsmarknaden måste finnas kvar, liksom övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den som inte platsar på den reguljära arbetsmarknaden får inte lämnas i sticket.



Läs mer om