Inför varje sommar slår Vårdförbundet larm om den annalkande bristen på sjuksköterskor under sommarperioden. Flertalet landsting erbjuder befintlig personal extra ersättningar om man är beredd att skjuta på sin sommarsemester för att på så sätt lindra bristen på sjuksköterskor.
I år verkar bristsituationen vara större än tidigare. På flera vårdinrättningar i vårt län har inte alla vakanser kunnat täckas upp innan sommarledigheterna började. Inte ens med hjälp av bemanningsföretag har vakanserna kunnat täckas då även bemanningsföretagen känner av sjuksköterskebristen.
I en intervju i Radio Norrbotten med den verksamhetsansvariga för hälsocentralerna i Arjeplog och Arvidsjaur, Margaretha Lestander, berättade hon att hon varit tvungen att ringa in sjukanmäld personal för att klara akuta bristsituationer. Hon var också noga med att påpeka att hon inte fått några indikationer på att sjuksköterskebristen ändå skulle ha påverkat patientsäkerheten negativt.
Oavsett om man från verksamhetshåll bedyrar att patientsäkerheten inte påverkas av sjuksköterskebristen så är situationen ohållbar. Som anställd ska man aldrig behöva uppleva att man blir inringd till jobbet efter att ha sjukanmält sig. Om man sjukanmäler sig beror detta på att man som arbetstagare gör bedömningen att man är för sjuk för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Detta är bara ett exempel på hur befintlig personal påverkas av den bristsituation som råder. En annan sak är det övertidsuttag som kommer som ett brev på posten vid bristsituationer. Båda dessa saker gör att redan anställd personal slits ut i en takt som är oförsvarlig. Man bränner sin personals ljus i båda ändarna. I förlängningen riskerar detta att leda till ökade sjukskrivningar. Detta är ingen god personalpolitik.
Sjuksköterskebristen är symptomatisk för det tillstånd som svensk sjukvård befinner sig i. Löneläget för sjuksköterskor är i princip lika illa som för landets lärare. Lönen står inte i samklang med det ansvar som följer med yrket. Detta i kombination med den arbetssituation som sjuksköterskorna har idag gör att yrket inte blir särskilt attraktivt att söka sig till. Något drastiskt måste göras för att komma till rätta med detta problem. Sjuksköterskeyrket måste bli ett drömyrke igen.
När det gäller bristen på specialistsjuksköterskor så är detta en tickande bomb. Siffror från SCB visar att sjuttio procent av dagens specialistsjuksköterskor är fyrtiofem år eller äldre. Vårdförbundets prognoser pekar mot att elvatusen specialistsjuksköterskor kommer att saknas inom tio år. För att klara personalförsörjningen på detta område måste landstingen vara beredda att betala för vidareutbildningen till specialistsköterska. Detta måste också finnas tydliga löneincitament som lockar till vidare studier. Det ska löna sig att vidareutbilda sig specialistsjuksköterska helt enkelt. Det gör det inte idag.
Ska landstingen klara den framtida personalförsörjningen måste man vidta åtgärder – nu!