Syrrorna gör rätt i att strejka
Konflikt. Sjuksköterskornas strejk är i full gång. Allt tyder på att parterna står långt ifrån varandra. Samtidigt stödjer en majoritet av svenska folket syrrornas krav på högre löner för den kompetens och de ansvar de har. Ett enda misstag från dem kan leda till en mänsklig katastrof.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I USA är det privata sjukvårdslösningar som dominerar. Den vet att ta bra betalt. En välmående medelklass får sin sjukvård medan en allt större andel fattiga ställs vid sidan om. Är det så Göran Hägglund och Fredrik Reinfeldt vill ha det i vårt land?
Stödet hos svenska folket för en sådan sjukvårdsframtid är minst sagt kallsinnig. Istället är man beredda att betala mer i skatt bara pengarna öronmärks till en tryggare sjukvård medan vinstjagande sjukvårdsentreprenörer vill tjäna pengar. I glesbygd vill man inte vara.
Traditionellt har målet för sjukvården varit att alla ska ha rätt till en god sjukvård var man än är bosatt och hur tunn eller tjock den egna plånboken är. Vård efter behov och inget annat.
Problemen i svensk sjukvård tydliggörs genom de växande köerna, genom bristen på viktiga personalgrupper och genom att flera landsting har svårt att få ekonomin att gå ihop trots ständiga rationaliseringar och besparingar.
När man synar problemen inom sjukvården behöver man inte vara specialist för att snart upptäcka hur olika problem går in i varandra.
Är det någon länk i vårdkedjan som är svag, eller som fattas, ackumuleras problemen genom hela kedjan. Det drabbar enskilda, men också sjukvårdens anställda.
Den negativa trenden måste brytas. Då handlar det både om att ge personalen justa arbetsförhållanden och löner. Kortsiktiga vinstintressen får aldrig gå före medborgarnas krav på en rättvis och likvärdig vård för alla. För säg den aktieägare som inte först ser till avkastningen på det egna kapitalet än till kostsamma långtidssjukas problem.
Efterfrågan på sjukvård har ökat i snabb takt de senaste åren. Svenska folket blir allt äldre. Risken för sjukdomar ökar därmed och trycket på sjukvården accelererar. Jobb i sjukvården borde vara ett framtidsyrke, men är det inte. På grund av den lönediskriminering som framförallt drabbar kvinnodominerade yrken.
Lönenivåerna har varit för låga. Kvinnor med ansvarsfulla arbetsuppgifter måste ha bra betalt. Vårdpersonalen måste få vara mer delaktiga och kunna påverka sin egen arbetssituation. I takt med personalinskränkningarna och trycket på vårdapparaten har arbetsmiljö och arbetstider på många håll blivit allt sämre. Då kommer utbrändheten som ett brev på posten.
Vård och omsorg har i dag rekryteringsproblem. Detta förhållande blir inte bättre av att den personal som en gång anställts allt oftare hoppar av. Arbetsmiljön upplevs som dålig, jobbet som stressigt och arbetsorganisationen som gammalmodig.
Kommuner och landsting har själva försatt sig i dagens situation.
Lönerna är ett hån mot den utbildning och den kompetens som vårdens anställda kan ställa upp med. En undersköterska eller barnskötare har i dag en slutlön på omkring 19 000 kronor i månaden.
En sjuksköterska med gedigen högskoleutbildning, med dito studieskulder, har en lön mellan 21 000 och 24 000 kronor i månaden. I Danmark och Norge, där sjukvården är en offentlig angelägenhet liksom här, är lönen för en sjuksköterska omkring 35 000 kronor i månaden.
Tablå för alla privatiseringsivrare.
Anställda inom vård och omsorg kräver med rätta högre löner.