Myten om att få mer för mindre
SKATTEN. Den moderatstyrda regeringen sänker skatterna och lovar mer välfärd. Samtidigt ger moderata toppolitiker i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, beskedet att skatten måste höjas med minst tio kronor för att finansiera behoven i vård, skola och omsorg. Ekvationen går inte ihop. Välfärden krackelerar.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det andra är, enligt Ögren, att Norrbotten inte vill gå in i en eventuell storregion med landets lägsta landstingsskatt. Risken med det skulle vara att den lägsta skatten får bilda nivå för hela regionen med allvarliga konsekvenser för ekonomin och vården. Region Västra Götaland lyfts fram som avskräckande exempel.
Oavsett storregioner måste det till mer pengar till vården, omsorgen och skolan. Den allmänna välfärdens tre hörnpelare. Den fjärde är socialförsäkringssystemet som tryggar oss när vi blir sjuka, arbetslösa eller annars hamnar under ekonomisk press.
Välfärden kostar och medborgarna är beredda att betala. En färsk undersökning visar att nio av tio föredrar högre kvalitet inom vården, skolan och omsorgen framför sänkta skatter. Åtta av tio är beredda att betala mer skatt om det krävs för att nå målet.
Undersökningen har beställts av Anette Åkesson, moderat kommunalråd i Båstad och ordförande i programberedningen för välfärdens finansiering vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Beställaren är missnöjd med svaren. Till tidningen Dagens Samhälle säger hon: "Det är klart att jag hade önskat mig något annat."
Det hon önskat sig var av allt att döma ja till sänkta skatter och ja till att betala mer ur egen börs. Hon tror att de som svarat inte begriper vad de svarat på. Att det handlar om skattehöjningar på minst tio kronor för att på sikt via skattsedeln kunna finansiera de kommande behoven inom vård, skola och omsorg.
Om medborgarna inte begriper, så delar de dessvärre den bristande insikten med Anette Åkessons partikamrater i regeringen. Det moderata toppgarnityret i Sveriges regering sänker skatterna så det visslar om det och lovar samtidigt mer välfärd.
Förhoppningen att svenskarna öppnar plånboken och betalar mer direkt för sin egen och sina barns vård, omsorg och skola kommer att infrias. Det kommer den borgerliga alliansregeringen att se till. Medborgarna får betala, vare sig de vill eller inte, och de som inte har råd får nöja sig med det lilla. Systemskiftet är i full gång.
Hälso- och sjukvården rationaliserar, effektiviserar och sparar för att klara budgeten och samtidigt ge alla bra vård och tillgång till de undersökningar, behandlingar och läkemedel som de medicinska och tekniska framstegen erbjuder. Det är en svår balansgång landstingen kämpar med och i längden inte klarar.
I jämförelse med andra utvecklade länder har Sverige en billig hälso- och sjukvård. Den har genom tiderna legat på åtta, nio procent av bruttonationalprodukten, BNP. Det är för litet pengar. Regeringen räknar med stort underskott i kommuner och landsting de närmaste åren. År 2011 går landstingen ensamma back med sju miljarder. Att med den vetskapen köra vidare med nya skattesänkningar må vara ekonomisk idioti.
Regeringens lösning på landstingens och kommunernas ekonomiska problem är effektiviseringar och konkurrens genom fler "säljare" av välfärden. Men att fler delar på samma kaka, gör den inte större. Det blir bara mer smulor. Kommunerna och landstingen ansvarar för skola, vård och omsorg. Verksamheter som måste få större andel av de samlade skatteintäkterna.
Regeringen sitter på en farligt fet kassa. Övergödd. Det har sparats för mycket. Kassan tillhör svenska folket och de vill ha vägar, järnvägar, samhällsservice och social välfärd för pengarna. En solidarisk välfärd. Några hundralappar mer på bankkontot räcker inte långt när det krisar.