Flykten från a-kassan
A-KASSAN. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och alliansregeringen har på alla sätt lyckats sänka a-kassan. Nästan varje vecka kommer nya dystra besked om hur de snabba och ogenomtänkta förändringar som högerregeringen valt att genomföra slår mot enskilda människor. Vreden stiger.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu får vi även veta att intäkterna från de kraftigt höjda avgifterna till a-kassan som skulle finansiera kostnaderna för det så kallade jobbavdraget inte räcker till. Hittills har 260 000 lämnat a-kassan på grund av de höga avgifterna. Nu fattas minst en miljard kronor för Littorin och mer lär det bli. Utträdena ur a-kassan fortsätter i högt tempo. Tokhögern har tappat greppet och fastnat med skägget i brevlådan.
Sanningen är att högeralliansens aldrig gjorde någon konsekvensanalys. Istället skulle tumskruvarna dras åt mot de arbetslösa. Resurser skulle överföras från de svaga i samhället till de redan välbeställda.
Nytt i skärpningen av a-kassereglerna från 1 juli är att den som blir arbetslös genast kan tvingas att byta yrke eller flytta från sin hemort för att skaffa ett nytt jobb. Om inte, riskerar den redan ihåliga a-kasseersättningen att dras in. Högerpiskan viner.
Jakten på på de arbetslösa har bara börjat. Monas Sahlin har gjort en riktig analys när hon valt att ligga lågt om socialdemokratiska löften om hur en framtida socialdemokratisk a-kassan ska se ut med motiveringen att ingen vet vilka förändringar som fortsättningsvis kommer att drabba landets arbetslösa och i förlängningen tryggheten på jobben. Nu kommer de slag i slag.
Medan Persson-regeringen gick till val på att stärka a-kassan hotade alliansen med försämringar. Ett budskap som tydligen inte gick fram till väljarna med tanke på med vilka våldsamma reaktioner som högeralliansens a-kasseförslag mött.
I dag är omställningstakten på arbetsmarknaden så hög att alla någon gång livet kan förlora sitt jobb. Då ska a-kassan erbjuda en fullvärdig inkomsttrygghet. Nu har högerregeringen urholkat arbetslöshetsförsäkringen och sänkt ersättningen till 65 procent.
Alliansens dribblande med a-kassan gör att fler kommer att tvingas att söka socialbidrag, vilket i sin tur leder till ökande kostnaderna för landets kommuner. Det hade vi inte en aning om, verkar regeringen tycka.
De som arbetar halvtid får svårt att ens att "kvala in" i a-kassan eftersom de inte kommer att klara arbetsvillkoret på 80 timmar i månaden. Detta berör framförallt kvinnor i redan lågavlönade jobb.
Vad innebär då en sänkning av a-kassan ner till 65 procent? För en löntagare som tjänar mellan 15 000 och 17 000 i månaden, vilket är vanliga låglöner i flera LO- och TCO- förbund ger 65 procentig ersättning omkring 7 000 kronor i månaden efter skatt. Det kan bli tungt för många efter nu i juli. Särskilt ensamstående med småbarn med redan otrygga anställningsförhållanden
Moderaterna påstår att det här är en politik för fler jobb, men i själva verket är det en politik för ökade klyftor i samhället.
Jämställdhetsaspekten får heller inte glömmas bort. De som kommer att drabbas hårdast av försämringarna är kvinnorna. De deltidsanställda och ensamstående kvinnor är de som kommer att ta hela smällen av förslaget.
Alliansregeringens förändringar slår hårt och orättvist, vilket kommer att få konsekvenser för samhället i övrigt.
Det är klasspolitik, inte jobbpolitik.