Ett ledarskap på villovägar
SKATTEPROBLEM. Förutom jobben och jobben var högeralliansens stora valfråga att snabbt avskaffa den hemska fastighetsskatten. Kristdemokraternas Göran Hägglund var härförare och njöt i fulla drag när en enig allians lovade att ta bort skatten i samband med politikerveckan i Visby förra sommaren, men sedan dess har det har gått mer än grus i maskineriet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Just nu pågår ett kattrakande inom alliansregeringen hur bortfallet av fastighetsskatten ska ersättas. Med höjd reavinstskatten är risken för inlåsningseffekter höga. Vem vill sälja sin villa om det kostar mer än vad det smakar. Och var har hänt med regeringens jobblinje?
Högeralliansen har i sitt arbete för att förändra fastighetsskatten ständigt hänvisat till den så kallade folkliga ilskan mot skatten och hur den drabbat vissa hushåll orättvist.
Verkligheten är den att fastighetsskatten är en mycket bra skattebas, som nu förskingras. Även regeringen Reinfeldt kunde med enkla medel justera de värsta avarterna. Där människor som i generationer bott i områden som numer är
attraktiva kunde få ytterligare begränsningar i fastighetsskatten. Men icke.
Till och med OECD ekonomer har kritiserat
alliansens tanke på att sänka eller helt ta bort fastighetsskatten. Dels för att den gynnar dem som redan har det bra ställt, dels för att en skattesänkning kan skapa den bostadsbubbla som så många varnat för. Villa- och bostadsrättspriserna är redan för höga och utestänger breda folkgrupper från ett bättre boende.
Hur bortfallet av fastighetsskatten ska finansieras är en av regeringens just nu svåraste huvudvärk. Motviljan mot högeralliansens plan på att höja reavinstskatten är massiv. Remissomgången är avslöjande. Sällan brukar Svenskt Näringsliv och LO stå på samma linje liksom Villaägarförbundet och Hyresgästföreningen. Till och med Skatteverket dumpar regeringens förslag om höjd reavinstskatt.
Det är alltså inte förvånande att den förr så muntert skattesänkande högeralliansen nu skjuter problemet fastighetsskatten framför sig. Det som en gång ansågs som ett vinnande koncept för högeralliansens, och sannolikt bidrog till valsegern 2006, har idag blivit en kvarnsten, där
alliansens minsta parti tycks styra och ställa som man vill. Samtidigt visar Fredrik Reinfeldt åter att han inte är vuxen uppgiften som statsminister. Ett ledarskap på villovägar. Han lyssnar på mini-Hägglund, men inte på folket.
Fastighetsskatten drar in omkring 20 miljarder kronor till statskassan. Den är inte lätt att ersätta. En förlorad skattebas måste växlas mot en annan. Långsiktigt. Det handlar i grunden om ekonomisk trovärdighet.
Vill man däremot profilera sig politiskt, och då gärna populistiskt, kräver man förstås att skatten ska bort. Något som kristdemokraternas
Göran Hägglund kämpat hårt för utan att egentligen veta vad skattebortfallet betyder för statsfinanser och samhällsekonomi.
"Den mest orättfärdiga skatten", menar Hägglund. Men vad vill han och högeralliansen ersätta den med? Just nu tycks man ha låst alla dörrar till en vettig lösning. Ett fenomen vi känner igen från tidigare borgerliga regeringar. Risken är att vi åter hamnar i ett samhällsekonomiskt moras med nya orättvisor.