Vinst med många förlorare
Arbetslösheten är i stigande och närmar sig nio procent. Trots det har Arbetsförmedlingen tio miljarder kronor för mycket i kassan. Det går inte att göra av med pengarna. Regeringens arbetsmarknadspolitik visar sig än en gång sakna bäring i verkligheten.
Arbetsförmedlingen beräknas gå med 10 miljarder kronor i överskott detta år. Inte för att arbetslösheten sjunker, men för att allt färre arbetslösa har rätt till a-kassa.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ändå har närmare tre miljarder kronor bränts på jobbcoachföretag som sysslat med rent hokus-pokus, avslöjat i Aftonbladets reportageserie om arbetslösheten och den hjälp som erbjuds för att alla dessa människor ska få komma in i arbetets och skattelättnadens innanförskap. Inom Pite älvdal sägs dock enbart seriösa jobbcoacher verka och det är tacknämligt.
"Regeringen måste ha räknat på en högre arbetslöshet än vad det har blivit när man anslog pengarna", säger Clas Olsson, analyschef på arbetsförmedlingen till tidningen Riksdag & Departement. Det är möjligt. Men så mycket kan inte finansminister Anders Borgs felprognostiserade 0,5 procent vara värda. Överskottet är snarare ett kvitto på regeringens handfallenhet när det gäller att skapa jobb och hålla ekonomin igång när det krisar och nationen går från högkonjunktur till lågkonjunktur.
Alliansens arbetsmarknadspolitik bygger på teorin om en arbetsmarknad där solen alltid skiner och hjulen snurrar på högvarv. Där människor, tack vare en alltför generös a-kassa och sjukförsäkring, kan hålla sig undan en arbetsmarknad som ropar efter arbetskraft. Således har den, istället för att investera i sådant som verkligen skapar arbetstillfällen, öst pengar över arbetsförmedlingen i övertygelsen om att det visst finns jobb där ute, det handlar bara om att gräva fram dem och skicka dit de arbetslösa.
Arbetsförmedlingens analyschef har också en annan förklaring till det stora överskottet. Den att allt färre av de arbetslösa har rätt till ersättning från a-kassan. För att bevisa sanningen i sin tes om faran med generösa socialförsäkringar, försämrade den borgerliga Alliansen a-kassan i ilfart.
Den blev dyr, dyrast för dem med lägsta lönerna och största risk att bli arbetslösa, ersättningen sänktes och ribban för att få komma med höjdes. När lågkonjunkturen, ovanligt svår, slog till hade en halv miljon människor lämnat a-kassan, de hade inte längre råd att vara med i den allmänna välfärden, och till dem kommer alla de som inte kvalificerat sig.
Förlust för den enskilde medborgaren, registreras som vinst i statskassan. Enbart på den försämrade a-kassan för deltidsarbetslösa beräknas staten tjäna runt 500 miljoner kronor per år, eller mer. Siffran finns i den rapport Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, lämnat till regeringen. Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, framhåller i en intervju i LO-tidningen, att försämringen av deltidarnas a-kassa kom till för att befria kvinnorna från deltidsstämplandets fälla. Inte för att tjäna pengar.
Har arbetsgivarna då erbjudit heltid istället för deltid? Arbetar de deltidsarbetande mer efter försämringen? Ingen vet. Känt är däremot att 10 000 deltidsarbetande, nästan bara kvinnor, blev av med sin a-kassa första året efter att försämringen trätt i kraft. Känt är också att många av dem som förr arbetade deltid, tvingats bli heltidsarbetslösa för att fixa ekonomin. De nya a-kassereglerna gör tillfälliga inhopp omöjliga.
Det finns en sektor som ropar efter arbetskraft. Den offentliga sektorn. Den enda där regeringen kan skapa jobb. Ta de tio miljarderna och sätt dem i verkligt arbete och höj a-kassan för dem som ändå inte kommer med. Nationen kan inte bli rikare på att göra sina medborgare fattigare.