Glädjebetyg i kampen om elever
Betygen har avgörande betydelse för varje grundskolebarns och gymnasieungdoms framtidsmöjligheter. Självklart ska då alla barn och ungdomar betygsättas på likvärdiga grunder. Så sker inte. Uppblåsta betyg tycks ha blivit ett medel i konkurrensen om elever. Det är synnerligen allvarligt.
Forskare larmar om att studenter i främst fristående gymnasieskolor får oförtjänt höga betyg. Ett vapen i kampen om elever och elevers skolpeng. (Arkivbild)
Foto: Erik Svensson
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
betyg. De har granskat avgångsbetygen från gymnasieskolan och funnit att mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever med högsta betyg, MVG, i alla ämnen med 28 gånger! En remarkabel utveckling. I vilket skede har den svenska
(socialdemokratiska) "flumskolan" bytt riktning och fött fram denna elit?
Skulle det vara friskolornas förtjänst? Den slutsatsen kan man dra. Det är nämligen nästan uteslutande friskolor som uppvisar denna explosionsartade ökning av elever med absoluta toppbetyg i alla ämnen. Friskolor, skolpeng och fritt val av skola, allt beslutat av borgerliga regeringar, kan förvisso ha lyft studieresultaten på sina håll. Det kan också vara så att friskolor lockar till sig studiebegåvningar och har särskilt kompetenta lärare.
Så kan det vara, men även den som är saligt frälst i sin tro på friskolor, skolpeng och fritt skolval som vägen till framgång, må ha svårt att tro att denna explosion i höga betyg motsvaras av verkliga prestationer. Forskarna Henreksson och Vlachos tror i alla fall inte på den här utvecklingen. Särskilt inte sedan toppelevernas avgångsbetyg ställts mot dera resultat i de nationella proven i årskurs 9.
Forskarna pekar i sin rapport på riskerna som finns inbakade i ett system där skolor ska tävla med varandra om eleverna därför att med varje elev följer den skolpeng som ska finansiera verksamheten. Gratis datorer, cyklar, till och med prispengar till elever som värvar en annan elev, är kända lockbeten. Det är inte orimligt att till konkurrensmedlen lägga höga betyg. Bygger inte betygen på verkliga prestationer är det ett konkurrensmedel med förfärande konsekvenser.
"Att sätta betyg är en myndighetsutövning med livsavgörande konsekvenser. Ett ovillkorligt krav är därför att prestationer ska bedömas lika oavsett var och av vem de utförs", skriver debattörerna. Förvisso. Den höga arbetslösheten har gjort att suget efter en plats på universitet och högskola är så stort att högsta betyg i samtliga gymnasiekurser i många fall är en första förutsättning som följs av en andra: lottdragning. Att i det läget bli utslagen av någon med "luft i studentmössan", för att citera Svenska Dagbladets ledare i ämnet, är katastrofalt för den unga kvinna eller man det rör och för samhället.
Dagens Nyheters ledarsida är mest orolig för att forskarnas avslöjanden ska förse den politiska vänsterns med argument och hota friskolornas existens. Det är verkligen inte det viktigaste. Viktigast är att forskarrapporten leder till att grundskolebarn och gymnasieungdomar bedöms likvärdigt i hela landet och ges så rättvisa chanser i livet som det bara är möjligt.
Jan Björklund ska lösa problemet med att kolla och dubbelkolla hundratusentals betyg. Ett snigelsystem som riskerar att alltid ligga i otakt med verkligheten. Visst ska betygen kollas, men forskarnas förslag om att universitet och högskolor får skapa egna, alternativa antagningssytem som komplement till betygen förefaller både klokare och effektivare än skolministerns.
Skolinspektionen ska nu granska 30-talet gymnasieskolor där betygen tydligt avviker från resultaten på de nationella proven. Upptäcks felaktigheter i betygssättningen blir det kritik och övervakning.
Gott så. Men de elever som kan ha blivit och fortsatt blir godtyckligt utkonkurrerade från högre studier, vad händer med dem? Får de en ny chans?